Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Germanernas historiska sagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndare de historiska burgunderna, än kallas de »niflungar» (på
tyska: nibelungar); i den nordiska versionen dräpes Sigurd av
burgundern Guttorm, i den tyska av den halvt demoniske Hogne.
Och det vill härav synas, som om två till händelseförloppet lik-
artade sagor kombinerats med varandra: i den ena har hjältens
motståndare varit de mytiska nibelungarna, särskilt den demoniske
Hogne; i den andra hava dessa motståndare varit verkliga personer
att de gjorts till burgunder, beror naturligtvis på kombinationen
med den burgundiska sagan i den senare avdelningen. En av
sagorna återger således den historiska tradition, som vi känna från
de frankiska krönikorna om Sigiberts1 dråp och Brynhilds ränker,
°ch denna saga har man vävt samman med den mytiska nibelungen-
sagan. Vidare berättas, att de båda drottningarna råka i tvist, att
Brynhild blir förolämpad samt eggar sin make att hämnas, och till
sist faller hjälten för en lönnmördares hand. Själva inledningen till
detta parti är lånad från en vida spridd folksaga om tvenne bröder
eller vänner, som till den grad likna varandra, att hustrurna taga
miste på dem : ett motiv, som bl. a. förekommer i den populära
legenden om Amicus och Amelius, där den ene i den andres gestalt
utför en tvekamp, varigenom vännen erhåller sin gemål. Och med
detta folksagomotiv är ett annat förenat — motivet om den »farliga
jungfrun», som dräper alla friare och blott vill tillhöra den, som kan
utföra några nästan omöjliga mandomsprov (t. ex. Apollonius av
Tyrus, folksagan om jungfrun på Glasberget o. s. v.). Genom denna
förening av folksaga och historia blev berättelsen i det allra närmaste
färdig: Gunnars frieri till den stolta Brynhild, hans oförmåga att
spränga över elden kring hennes borg, Sigurds vänskapsprov att
byta gestalt med honom och utföra stordådet samt sedermera drott-
ningarnas tvist, Brynhilds eggelser och Sigurds dråp.
Men själva början av cykeln stammar från ett annat håll : från de
sagor, som spunnit sig kring vissa hedniska riter. Först möta vi
Sigurds kamp mot den skattvaktande draken, en myt, söm före-
kommer i de flesta religioner och vars innebörd torde hava varit
skiftande. I den indiska Indra-kulten tyckes draken, Vrtra, hava
lägrat sig på »berget» och hindrat vattnen eller floderna att
strömma ut; möjligen avses verkliga floder — vilkas översvämningar
i vissa land hava samma betydelse för äringen som regnet i andra
länder —, möjligen betecknar »berget» här molnet, som innesluter
regnet :
Sigibert är icke samma namn som Sigurd, men detta är också ett annat än
s>gfrid.
illustrerad Svensk Litteraturhistoria. I-
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
