Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Beowulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
mot dem, äro danskarna, ej geaterna. Grannförhållandena, som alldeles avgjort
tillhöra den ursprungliga sagan och ej kunna vara tilldiktade av den engelske
skalden, säga oss således bestämt, att diktens geatas varit gautar. \ isserligen
ät det sant, att svearna dä och då gjorde erövringståg till den viktiga handels-
traden i Sönderjylland och där åtminstone vid ett tillfälle satte sig fast, så att
strider mellan svear och jutar alls icke voro ovanliga. Men det återstår alltid
det argumentet, att varken svear eller geater hava någon beröring med jutarnas
närmaste grannar, de tyska folken. Och till sist:
3) Om geatas i Beowulfdikten betecknar jutar, dem danskar och sweon svear
~ far finna vi då gautarna? Om dessa då överhuvud taget existerat såsom
en självständig nation, så måste de åtminstone hava omnämnts i dikten, ty
att danskar, svear och jutar haft ständiga förbindelser med varandra, utan att
dessa förbindelser någonsin berört det mellanliggande folket, gautarna, det är
dock otänkbart. T. o. m. om gautarna vid denna tid, 500-talet, varit under-
kuvade av svearna — vilket är ytterst osannolikt — borde väl namnet likväl
liava förekommit, ty ännu långt fram i medeltiden talade man om ett götarike.
Men ej nog med detta. Dikten omtalar inga strider mellan daner och geater,
och enligt dikten har geaternas land alltid varit självständigt. En dylik grann-
sämja mellan två folk, daner och jutar, som bodde alldeles bredvid varandra
°ch hade så lätta kommunikationer som Jutland och de danska öarna, är full-
komligt otänkbar, särskilt som Jutland så långt tillbaka som vi veta utgjort
en del av Danmarks rike.
på grund av dessa skäl har jag kommit till det resultatet, att Beowulf-
diktens geatas betecknat de svenska götarna. Men vi återvända nu till själva
dikten.
Då geatas måste betyda gautar, är tydligen den tredje sagan, om
’bakstriden, götisk: den spelar i götarnas land, hjälten är götarnas
åidrige konung, och det hela fylles av en så varm götisk patriotism,
att vi icke kunna tvivla om nationaliteten. Om den första sagan
kan man vid den första blicken vara mera tveksam. Händelsen till-
drager sig i Danmark, men hjälten är en götisk kämpe, och man
kunde då tycka, att en saga, som förhärligar götiskt mannamod,
också borde vara götisk. Men för det första har den ungdomlige
hjälten i denna saga från början helt visst ej varit samme åldrige,
kötiske konung som i diktens sista avdelning faller i striden mot
draken, och hans götiska börd kan därför mycket väl vara ett drag,
s°m tillagts av den man, vilken förenat de olika sagorna till ett helt,
"or det andra böra vi observera en egendomlighet i sagor av denna
tyP — t. ex. sagorna om Skyld, om svanriddaren, om Oidipus., I
alla dessa är den hjälpande hjälten en främling, som kommer från
ett annat land, och liksom han plötsligen uppträder såsom en oför-
utsedd uppenbarelse, så försvinner han vanligen på samma sätt.
Skyld, den danska sagans Sköld, kommer såsom nyfött barn fran
ett okänt land, driven till Danmark i en öppen båt, blir där Danmarks
örste konung och lägges efter sin död åter i ett skepp, som föi
Den tredje
sagan i
Beowulf.
dr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
