Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Ynglingatal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
levande genom en åtföljande prosakommentar. Det är därför icke
ens sannolikt, att Tjodolf haft någon utländsk förebild för sin dikt,
ntan långt troligare att denna genealogiska poesi varit urgammal
hos alla germanska stammar. Men då Tjodolf skulle börja sin hov-
dikt och prisa Ragnvalds många ärorika förfäder, stötte han på en
ledsam svårighet. Det »rike», över vilket Harald Hårfagers för-
fäder regerat, var det lilla Vestfold på ena sidan om Oslobukten,
°ch detta tyckes t. o. m. hava varit delat i två, av vilka Ragn-
valds far var kung över det ena »riket», Haralds över det andra.
Men konungar, som härskat över ett dylikt Lippe-Detmold, voro just
Inga lysande anherrar, och därtill kom, att ätten tyckes hava varit
tämligen ung och obemärkt. Tjodrek mùnk, som omkring 1180
författade en latinsk krönika om Norge, börjar också med Harald
Hårfager, emedan »någon kunglig ätteföljd icke var bekant i landet»
före denne. Ragnvald, liksom Harald Hårfager, kände därför sin
släkt förmodligen blott sedan ett par generationer tillbaka, och före
dessa led var det natt. Men ur detta dilemma förstod Tjodolf
skickligt att hjälpa sig. Fem led av Ragnvalds norska förfäder trodde
han sig hava reda på, och i anslutning till den mer eller mindre
tillförlitliga familjetraditionen kunde han således följa ätten upp till
Ragnvalds farfars farfars far Halfdan Hvitben, som väl levde en hundra
à hundrafemtio år tillbaka i tiden. Sedan sinade denna källa
Och en ny måste således uppspåras. Måhända kom en familjetradi-
tion honom också här till hjälp — att ätten ursprungligen här-
stammade från Värmland — och i varje fall antog Tjodolf en dylik
härstamning samt lät Halfdan Hvitben vara son till en värmländsk
sagokonung Olof Tretelgja, om vilken åtskilliga traditioner tyckas
hava funnits. Den glans, som ätten skördade av denna härstamning,
var dock ej vidare stor, och i själva verket tog Tjodolf den värm-
ländske sagokonungen med, icke av intresse för denne själv, utan där-
för att han behövdes såsom övergångsled i en historisk kombination.
Halfdan Hvitben och hans ättemän voro »Upplendinga konungar»,
v. s. konungar i de norska Upplanden, men på en mängd ställen
i den norska litteraturen förblandas dessa norska Upplendinga-
honungar med de svenska Upplandskonungarna. Förmodligen var
det någon kombination i den riktningen, som Tjodolf nu gjorde,
att närmare följa hans slutledningar torde ej vara möjligt men
faktum är, att han fick till stånd en historisk teori av följande inne-
håll: Ragnvalds ätt härstammade från de frejdade konungar, som
Under århundraden regerat i Uppsala, denna ätt hade med Olof
Tretelgja fördrivits därifrån och till Värmland, den närmaste svenska
stationen på väg till Norge, och med Halfdan Hvitben hade den slut-
65
Illustrerad Svensk Litteraturhistoria. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
