Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Vikingatidens svenska diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Volund att
s°® båda
tagne, och
döma hava
Och svanjungfrurna, som nu icke längre kunna flyga, måste stanna
h°s dem i åtta år. Efter denna tid flyga de åter bort, två av
bröderna bege sig ut att söka dem, men den tredje stannar hemma
att vänta sin brud, viss att hon skall längta tillbaka. Denna dikt
behandlar ett ytterst allmänt sagomotiv, som alls icke har med
skaffa, och det är också endast i den isländska dikten,
hava kombinerats. Motivet var särskilt populärt i Bre-
därifrån synes det ock av ort- och personnamnen att
- lånats. Någon anledning att antaga, att en så beskaffad
Volunddikt funnits i Sverige, föreligger således icke.
I den andra dikten, om den konstfärdige smeden Volund, har
inan velat se en gammal germansk myt. Något skäl härtill finnes
lcke. Väl är det sant, att färdigheten att smida metaller hos alla
Primitiva folk betraktats såsom en halvt övernaturlig konst, som där-
för tillskrevs gudar eller dvärgar. Ett dylikt drag möter oss också
1 Volunddikten, där hjälten kallas »Alf-fursten», och möjligt är
naturligtvis, att han från början varit en smideskunnig dvärg. Men
dels är en dylik föreställning ingen myt, dels är detta drag i sagan
Sd gott som utplånat. För min del vill jag här i stället se en yrkes-
Saka, utbildad i smedernas krets, vilka genom en dylik dikt för-
härligat sin egen konst. Att döma av åtskilliga ortnamn och an-
spelningar fanns i Tyskland, England och Frankrike mycket tidigt
1,1 tradition om en konstfärdig smed Waland eller Weland. 1
erkshire bodde han i en gammal gravhög, och om en häst för-
l°tat sin skoning, behövde man blott föra djuret dit, lägga en pen-
n’ng på graven och avlägsna sig; när man sedan kom tillbaka, var
pyntet borta, men hästen hade fått en ny sko. Också de antika
°lken, hade sägner om dylika smideskonstnärer, och den ryktbaraste
dem var som bekant Dædalus. Enligt sagan inneslöts han av
konung Minos i labyrinten, men smidde sig där vingar, med vilka
an ur|dflydde sin plågare. Att antaga, att engelska eller frankiska
’Under blivit bekanta med denna antika yrkessaga, är icke vidare
’Järvt, då man vet, att romerska hantverkare funnits både i det nu-
Varande England och i Frankrike. Men om denna romerska yrkes-
tradition knöts till Volunds person, var sagan färdig — så när som
Pa en punkt, som den germanska fantasien med nödvändighet måste
bifoga: Volunds hämnd på förföljaren. I denna form möter oss
agan i Volundarkvida. Den ginge konung Nidud har fångat V olund,
a’skurit hans fotsenor samt satt honom på en holme, så att han
kt kan gy Där smjger sig Volund en fjäderdräkt, men innan
an flyr, vill han först hämnas. Han lockar därför konungens bägge
söner till sig, dräper dem och gör av deras huvudskålar bägare,
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
