Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syster en större donation, bl. a. staden Söderköping. Med sina
fränder hade hon således försonat sig, och 1253 gifte hon om sig
med Svantepolk Knutsson. Nästan alla uppgifterna i balladen äro
således riktiga, och detta visar, att dikten skrivits tämligen kort
efter själva händelsen, väl på 1260- eller 1270-talet. Man torde
vidare lägga märke till, att händelsen alls ej är romantiserad, hjälten
dör i sin säng och hjältinnan reser tillbaka till Sverige det är
verklighet och icke romantik. Dikten har därför icke någon typisk
balladavslutning. Men i en yngre variant har detta rättats, med
krossat hjärta ger sig liten Benedikt i kloster, där hon sedan fram-
lever sina återstående dagar, men
ret aldrig forglemmer liun iuncher her Laurids
til hun kom i sin graf.
Ungefär samtidig torde en annan visa vara, som likaledes blott Sofias
föreligger på danska och som ju också kunde tankas vara diktad 1
Danmark, enär hjältinnan var en dansk konungadotter. Men syn-
punkten är här svensk och vänder sig mot den danskfödda prin-
sessan, och detta är tydligen avgörande för visans hemland. 1260 gifte
sig Birger Jarls son Valdemar med Erik Plogpennings dotter Sofia.
I Sverige uppstod sedan, som vi veta, en strid mellan Valdemar
Birgersson och hans bror Magnus Ladulås, vilken strid slutade med
Valdemars avsättning. Av Erikskrönikans framställning att döma
Vände sig det segrande partiets hat särskilt mot drottning Sofia,
som genom sin skarpa tunga gjort sig mycket illa omtyckt och
som ansågs bära den egentliga skulden till brödernas oenighet. Den
lilla visan är ganska kort, men ger ett uttryck åt de svenska fru-
arnas förbittring mot den högfärdiga drottningen. Da hon kommit
till Sverige, önskade hon åka i vagn:
Vor ieg paa min faders land,
Da finge ieg karm oc kiörre-snend.
Thertill snared thi suenske fruer:
»I förer oss ingen iödske seder!
Sadell aff sölff oc forgyldene mile:
Saa pleier di suenske fruer at ride.»
Men denna förbittring tog sig ett ännu starkare uttryck. En v?orna.
bland de populäraste gestalterna inom den engelska folktraditionen
var kung Henriks älskarinna, »fair Rosamund», i verkligheten dotter
till Walter de Clifford och död kort efter 1174- Konung Henrik II
Var gift med Aliénor av Poitou, en ränklysten och elak kvinna,
från vilken han förgäves sökte bliva skild och som han under en
längre tid höll fängslad. Den hatade drottningen och skon Rosa-
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
