Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mund blevo nu huvudpersonerna i en tradition, som vi känna irán
en på franska avfattad krönika över London. Den är skriven under
1300-talets förra del, men har vid år 1263 antecknad följande historia.
Den elaka drottningen, som innerligt hatade konungens frilla, den
vackra Rosamund, lät locka in henne i en badstuga, där drott-
ningen under de gräsligaste marter lät döda henne. Konungen blev
förtvivlad, svor att hämnas och lät giva Rosamund en kristlig begrav-
ning i klostret Godstow.
Konungen har här blivit icke Henrik II, utan Henrik III, vars
drottning likaledes hette Aliénor. Denna tradition — kanske 1
form av en engelsk ballad eller blott på prosa — tyckes mot 1200-
talets slut hava blivit bekant i Sverige, och där blev den i varje
fall av partihatet applicerad på Valdemar och Sofia. Den förre
lämpade sig ju onekligen ej illa för konungens roll. Han var den
nordiska medeltidens kanske mest ökände äktenskapsbrytare. Ej
blott att han begick det i samtidens ögon fasansfulla brottet att
pläga köttsligt umgänge med sin svägerska, utan hans broder Bengt
intygar, att Valdemar, som då var avsatt, levde samman med de
»uslaste kvinnor» samt att han genom sin liderlighet väckte allman
förargelse. I samma brev nämner han ock, att Valdemar för dylika
förbindelsers skull förskjutit sin lagliga hustru. De gotländska fran-
ciskancrnas annaler meddela vidare namnet på hans nya gemål -
hon hette Kristina. Detsamma uppgives ock av Erikskrönikan, som
tillägger, att Kristina snart avled, varefter Valdemar för tredje
gången gifte sig med en Katarina.
I en svensk ballad blev nu Valdemar, som sagt, hjälten. Hans
svartsjuka och elaka drottning, som hatar hans frilla, lockar denna
in i en badstu och bränner henne till döds. Men efter detta för-
skjuter konungen henne. Denna ballad vandrade sedan till Dan-
mark, och där knöts den på grund av namnen till ett danskt
konungapar, Valdemar den store och dennes drottning Sofia. Men
frånser man namnen, passar händelsen alls ej in på detta par. Fore
sitt äktenskap hade Valdemar väl haft en frilla, Tova, med vilket
han hade en eller flera söner, men sedan hör man intet om dylika
förbindelser, hans äktenskap tyckes hava varit lyckligt, sin drottning
försköt han aldrig och hon överlevde honom. Någon likhet mellan
balladens karaktärer och de historiska personligheterna finnes således
icke, men man hade ett minne av att Valdemar den store haft en
frilla Tova, och därför satte man in hennes namn i stället för det
troligen olika — som den svenska visan haft. I yngre danska
versioner har diktens konung för övrigt blivit Valdemar Atterdag-
I sin äldsta form föreligger den danska visan på isländska, oc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
