Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Unionstidens religiösa litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sång, saknade dock ej alla förberedelser under medeltiden, ty även
då älskade gemene man att i sång giva uttryck åt den religiösa
känslan, även om detta endast undantagsvis tilläts honom i själva
kyrkan och i så fall vid sidan av den egentliga gudstjänsten. De
svenska medeltidspsalmer, som bevarats till vår tid, äro emellertid
ej många, och detta kan icke förundra någon, ty dessa visor, som
kanske sjöngos på fältet eller då bonden stod upp till sitt arbete,
upptecknades icke av någon skrivkunnig klerk, utan levde blott
på folkets egna läppar. Av de andliga dikter, som Klemming med-
delat i sin fullständiga samling av medeltidens rim, är det därför
knappt mer än en enda, vilken förtjänar namnet psalm, och
det är den härliga morgonhymnen Theti signade dagh, som seder-
mera icke blott bearbetats för den protestantiska psalmboken, utan
ock i sin katolska — då aldrig i tryck bekantgjorda — form sjöngs
ännu in på 1700-talet. De övriga, som blivit bevarade till våra
dagar, äro, som det förefaller, översättningar av latinska religiösa
dikter och sakna den folkliga psalmklang, som återfinnes i Then
signade dagh. En av dem, parabeln Een rikir man ok welloger han,
har dock så till vida en litteraturhistorisk märkvärdighet, som man
känner översättaren, vilken var den bekante historikern Ericus Olai ;
även det latinska originalet är bevarat.
Till den kyrkliga kulten hörde ock dramat under medeltiden. Dramat.
Liksom man genom målade bilder sökte för lekmannen åskådlig-
göra den heliga historien, så började man ock tidigt att vid de stora
kyrkofesterna på ett halvt dramatiskt sätt framställa evangeliernas
berättelse om Kristi födelse, begravningen m. m. Utan att egent-
ligen förändra bibelversen fördelade man den dialogiskt mellan flera
präster, vilka för detta ändamål särskilt utkläddes, så att de kommo
att agera de i evangeliet omnämnda personligheterna. Ett dylikt
primitivt liturgiskt påskspel finnes verkligen kvar i en svensk medel-
tidshandskrift, i ett s. k. Ordinarium, tydligen från Linköping och
f. n. i Uppsala universitetsbibliotek. Det är fil. kand. Alf Kjellén,
som funnit det och ställt sitt fynd till min disposition. Det är ej
större, än att det här kan meddelas:
Repetunt responsorium. Sic cantantes procédant ad sepulchrum et per-
cantato ultimo responsorio ecce tres clerici pro mulieribus in cappis veniunt
ad sepulchrum cum turibolo et incenso, sedentibus intro duobus dyaconibus
in dalmaticis pro angelis sicque submissa voce, qui extra stant incipiant
antiphonam :
Quis revolvet nobis etc. (— ab hostio lapidem).
Respondent clara voce, qui intus sedentes antiphona:
Quem queritis?
Stantes:
415
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
