Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Unionstidens världsliga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men att visan, såsom man förmenat, skulle vara diktad för att
»stimulera kyrkobygget i Kärna» —således redan på 1200-talet—,
är mycket litet sannolikt, och i varje fall finnas absolut inga bevis
därför, ty traditionen i allmänhet, i Skåne och Östergötland, kan
ej föras längre tillbaka än till 1500-talets slut, även om det är ytterst
antagligt, att en visa med denna legendariska karaktär går tillbaka
till medeltiden. Det är också ganska sannolikt, att visan sjungits
ay allmogen vid källan på kyrkogården — kanske finnes det någon
anteckning därom, som jag ej sett — och att man därvid »nedlagt
offerpenningar i en vid källan stående offerstock». Men det bruket
visar ingenting för diktens ålder, och att visan ej kommit till med
tanke på Kärnas källa, framgår därav, att i de flesta versionerna
äro de mördade flickorna tre liksom ock källorna. Det som skulle
motivera ett kyrkobygge — att Herr Töre dräper sina söner ■— är
för övrigt, såsom av en jämförelse mellan visans alla varianter fram-
går, ett yngre motiv, ett plus i gräslighet, och som vi sett finnes
det ännu ej i den av Rhyzelius upptecknade traditionen.
Staffans- Jag vill visst icke förneka, att legendvisor funnits redan på 1200-
Vlsan’ talet, men några bevis för att en eller flera av de nu kända här-
röra från denna tid har jag ej funnit. Icke ens den bekanta Staffans-
visan kan med full säkerhet föras så synnerligen långt tillbaka i
tiden. Staffanslegénden är uråldrig, både protomartyrens och häl-
singeapostelns, likaså »Staffansskedet» på morgonen annandag jul.
Denna kappritt kan möjligen, såsom man förmodat, rent av återgå
till någon lek inom Freykulten, och legenden — Staffan vattnande
sina hästar — återgives i målningar från 1300-talet. Men legenden
behöver då ännu ej hava tagit formen av en visa. Denna är för
övrigt föga legendarisk och innehåller i den vanligaste versionen
blott, att Staffan rider till källan att vattna sina fålar. Denna brist
på bigotteri är emellertid just ett skäl för att göra visan äldre än de
flesta andra legendvisor, ty det religiösa bigotteriet tillhör snarare
slutet av medeltiden än kristendomens första tid i Sverige; i det
fallet voro förhållandena i Tyskland och Sverige lika. Ju mera vi
närma oss reformationen, dess starkare blir bigotteriet, vallfärder,
Legend- mariamystik, avlatsköp m. m. En legendvisa som den om Maria
Magdalena är därför relativt ung. Den stora synderskan har begått
många brott, hon har begått blodskam med sin far och sin bror, hon
har dränkt sina barn, men hennes värsta syndaskuld är hennes älskogs-
handel med sockenprästen. Samma senkatolska, hektiska bigotteri
möter oss ock i en annan visa, Herr Peder och hans syster. Herr
Peder vill förföra sin egen syster, Stolts Adelin, men tillbakavisas och
anklagar henne för hor och barnamord. Hon kastas på bålet, men
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
