Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Bibelöversättningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undgått en mängd fel, till vilka Luther gjort sig skyldig, och även
åtskilliga brister, som vidlåda Erasmus’ översättning... Dessa
rättelser, vilka i de flesta fall synbarligen bidragit att bringa
översättningen i bättre överensstämmelse med grundtexten, synas mig
förutsätta insikt i grekiskan hos översättaren, och den närmast till
hands liggande slutsatsen är då den, att de företagits med hänsyn
till denna.»
Översättaren.
Vi kunna då övergå till frågan: vilken är översättaren? Men
innan vi söka besvara denna, måste vi först behandla ett annat
spörsmål: kan man på grund av stavningen — dit även ordformerna
(t. ex. sagde och sadhe) i utsträckt mån räknades — sluta sig till
författaren? I våra dagar bestämmes stavningen i ett arbete som
bekant antingen av författaren eller sättaren eller förläggaren. Vad
nu sättaren beträffar, så kunna vi i detta fall alldeles se bort från
honom, ty Nya Testamentet trycktes av tysken Richolff och
dennes tyska gesäller, vilka icke kunde svenska. Och vad förlaget
beträffar, kunna vi i stället för detta insätta »korrektorn», som under
boktryckarkonstens första tid var en mycket betydande person och
särskilt måste vara bestämmande, då sättarna ej förstodo svenska.
Så länge tryckeriet befann sig i Uppsala, var korrektorn en i sitt
yrke ganska okunnig man, men då det flyttats till Stockholm,
tillsatte regeringen, d. v. s. Laurentius Andreæ, en eller troligen flera
nya och dugligare correctores, och det är dessa, som bestämt
stavningen i arbetet. Ty det har icke översättaren själv gjort. Detta
faktum var visserligen bekant förut, men har genom Natan
Lindqvists undersökningar ytterligare konstaterats. Laurentius Andreæ
tryckte, såsom vi minnas, en enda skrift, men jämför man
stavningen i denna med Laurentius Andreæs egen stavning, »framgår i
eminent grad, att språket i hans 1528 tryckta bok på en mängd
synnerligen viktiga punkter står i direkt strid med reformatorns
eget språk i hans egenhändiga manuskript från ungefär samma tid
och i stället på det allra närmaste ansluter sig till Olavus Petris
språk». Här är stavningen således ej författarens. Av det första
arket i Olavus Petris skrift Een nyttwgh wnderwijsning finnas två
i det allra närmaste samtida tryck. Sedan några exemplar av boken
släppts ut i marknaden, hade tryckeriet blivit kungligt, och man
ville då förse titelbladets baksida med riksvapnet. Man tryckte
därför om det första arket och insatte detta nytryck i den
återstående upplagan. Innehållet i de båda trycken är ordagrant
detsamma, men olikheten i ortografi och formlära är »så ofantligt stor,
att man med häpnad måste fråga sig, huru tryckeriet gått till väga
för att alldeles samtidigt (inom loppet av sex veckor) kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0041.html
