Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Astronomi, fysik och kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergman.
 |
Torbern Bergman.
Porträttmedaljong av J. T. Sergel. |
Bergman var — vad Wallerius knappt kan sägas hava varit —
ett verkligt snille, som för övrigt behärskade nästan alla
naturvetenskaper. Han var född 1735 och blev student 1752. Denna tid —
skriver han i sin självbiografi om det första året i Uppsala — »blev
ej illa använd, men
arbetet var för träget, ty
jag gick upp klockan
4 om morgnarna och
lade mig klockan 11
om aftnarna, åt på min
kammare, vars nyckel
merendels var uttagen,
oaktat jag ofta hela
veckan ej var ute. Jag
bevistade inga
kollegier». Han läste i stället
på egen hand, botanik,
zoologi och matematik
— men egendomligt
nog ej kemi — och
hans första
disputationer voro i astronomi.
Så blev han 1758
docent i fysik och tre år
senare adjunkt i matematik och utvecklade under dessa år både som
författare och lärare en verksamhet, som omfattade de flesta
naturvetenskaper. En tid förestod han det astronomiska observatoriet och
införde i Vetenskapsakademiens Handlingar och i Philosophical
transactions flera astronomiska och meteorologiska avhandlingar. För
botanik och zoologi var han fortfarande intresserad och författade även häri
åtskilliga uppsatser[1]. Inom fysiken slog han sig särskilt på den då nya
elektricitetsläran och offentliggjorde häri flera undersökningar. Och
1766 gav han ut ett stort arbete i en då alldeles ny vetenskap:
Physisk beskrifning öfver jordklotet, som kort därefter översattes
till danska, tyska, ryska, franska och engelska, ett arbete, som kan
sägas vara det första, »som i huvudsak täcker vad man i modern
[1] Hans första avhandling var Rön om Coccus aquaticus. Vid en undersökning —
berättar Bergman — »fanns denna vara en igels ägg, som likväl vid utkläckning giver
10—12 ungar. När jag gjort mig viss om allt detta och sett igeln värpa, talte jag
om det för archiater Linné, som i början svor på, att det ej var sant. Men då jag
vist honom allt, bad han mig sätta det till pappers och skicka till Akademien. Han
skrev dock förut därpå: vidi et obstupui, och satte sitt namn under.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0277.html
