- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
226

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomi, fysik och kemi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mening avser med fysisk geografi». Den tyske geologen Werner,
som kallats »geologiens fader», betraktade Bergmans här framlagda
geologiska uppslag såsom grundläggande. Men så omfattande
Bergmans forskningar än voro, så hade han ännu ej skrivit något i kemi.
Så tog Wallerius avsked och professuren blev ledig. Bergman sökte
och — fick den. Under ansökningstiden utgav han väl och
försvarade en disputation i kemi, De confectione aluminis, samt fick in
en avhandling i samma ämne i Vetenskapsakademiens Handlingar.
Men detta var ju ej mycket, och ehuru han av konsistoriet
uppfördes i första rummet, blev förslaget överklagat. Då ingrep
kronprinsen-kansleren och hade den mycket goda idéen att fråga två
sakkunniga: bergsråden Schwab och Tilas. Dessa herrar — berättar
Bergman — »som ej en gång kände mig till utseende, instämde
bägge att rekommendera mig. Den förre grundade sin mening på
den utgivna disputationen och en till Vetenskapsakademien inlämnad
avhandling om alunluttringen, den senare åter förnämligast på
Jordklotets physiska beskrifning, som nyligen utkommit och som bemälte
herre ansåg såsom rätta grundvalen till en pålitlig
bergsmannakunskap». Efter detta utlåtande genomdrev kronprinsen hans utnämning.

Bergman som professor i kemi.



Denna utnämning — skriver en av hans senaste biografer — »är
en av de märkligare händelserna i vår äldre lärdomshistoria, och
hans verksamhet på denna post blev av utomordentlig betydelse för
kemiens och mineralogiens utveckling ej allenast genom hans egna
vetenskapliga arbeten utan ock genom den skicklighet och det nit,
varmed han bestred undervisningen». Då han tillträdde professuren,
befann sig laboratoriet, både instrumentsamlingen och själva huset,
på förfall. Huset blev nu reparerat och påbyggt, instrument
anskaffades och mineralsamlingen ordnades efter ett geografiskt system.
En minéralogie studiosus — skrev Bergman — »får här se inom ett
litet fält alla arter, som finnas i var gruva, vilket i flera
bergsmannaavsikter är mycket nyttigt. Man lärer, vad arter, som helst följas
åt, vilka sällan eller aldrig träffas ihop, vad man bör finna på det
eller det stället, när man reser för att samla, vilka gångarter förädla
eller försämra, föröka eller förtrycka malmer o. s. v.» Vidare satte
han upp en kemisk modellkammare, och »man kan då genom en
timmes muntlig undervisning få redigare begrepp om hela processen,
än på stället kan vinnas på flera veckor». Föreläsningarna höll han
i laboratoriet, »ty alla lärosatser i denna vetenskap böra med tydliga
försök bestyrkas». Detta laboratorium var emellertid sådant, att det
skaffade Bergman en ohälsa, som till sist lade honom i graven. Dess
ena hälft hade stengolv, »ty där flera ynglingar skola lära sig att
bruka eldens kraft, skulle annars snart huset komma i brand; man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free