- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
227

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomi, fysik och kemi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vet, att försiktighet ej är denna ålderns lott. I rummet måste för
övrigt bliva drag, där stark och frisk eld skall underhållas.»
Bergman blev i följd därav genomförkyld och allvarligt sjuk.
Så mottog han 1776 av Fredrik den store en kallelse att bliva
kemist vid Vetenskapsakademien i Berlin. Anbudet var ju ytterst
lockande. Lönen var högre än i Uppsala, klimatet blidare, han
slapp undervisning och hade helt och med bättre hjälpmedel
kunnat ägna sig åt vetenskapen. Han tänkte därför mottaga det, ty
»jag kunde icke finna det vanhederligt för Sverige att kunna till
utlänningar avlåta någon lärd. Hedern för alla de upptäckter, som
förmodligen under gynnande omständigheter varit att vänta, hade
utan tvivel till stor del tillfallit rätta fäderneslandet». Men så fick
Gustav III reda på anbudet, förmådde honom att avsäga sig det
och lovade honom löneförhöjning, om han ville stanna. Bergmans
svar är mycket karakteristiskt: »Ingen förmån åstundas, ty det skulle
antingen ske av konungens eller akademiens kassa. Ej det förra,
emedan nu allt behöves, kunde tros vara illa använt, åtminstone
göra olägenhet. Ej det senare, ty i den gång sakerna äro, länder
det visserligen till brist, vartill jag ej vill vara vållande. Jag skulle
ock blygas att vara en bland dem, som preja. Jag har ingen skuld.
Har aldrig haft mycken tillgång och därigenom lärt att ställa mun
efter matsäcken, har nog filosofi att vara nöjd, så länge hälsan är
någorlunda och ingen kännbar nöd trycker.» Han stannade sålunda,
och det enda han förbehöll sig var pension åt änkan och rätt för
sig att taga avsked, om krafterna sveko. Han höll dock ut i det
sista och avled 1784 såsom professor i tjänst.

Bergman och upplysningen.



Han var då ännu icke femtio år, men — säger The Svedberg —
»som kemist delar han med Scheele, Berzelius och Arrhenius äran
av världsrykte. Hans namn intar en av de främsta platserna i
kemiens historia, och hans arbeten bilda ännu i dag grundvalen för
viktiga grenar av kemisk forskning.» Han hade ock betydelse för
kulturen i allmänhet. Kanske ingen av frihetstidens forskare har
skarpare än han formulerat det nya, naturvetenskapliga
åskådningssätt, som trätt i stället för stormaktstidens filosofi och teologi. Sina
åsikter framlade han redan 1765 i ett åminnelsetal, som han då
höll över filosofen och teologen Nils Wallerius. Med all den
sympati, som han där röjer för Wallerius’ person, formar sig talet till
ett angrepp både på filosofien och teologien. Han talar om »det
lyckliga tidevarv för de matematiska vetenskaperna i Sverige», som
nu börjat, och såsom en motbild häremot sätter han den äldre
tiden. »Den teoretiska filosofien innehade ännu högsätet, och ingen
kunde utom den vinna anseende för lärdom.» Aristoteles firades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free