Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning till frihetstidens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smaken i hela Europa, icke minst i Sverige. Ty det var
medelbart från dem, som frihetstidens svenska litteratur startade — med
Dalins Argus. En nästan lika stor popularitet hade Defoes bekanta
roman Robinson (1719), som 1738 utkom i en förkortad svensk
översättning samt sedermera (1752) i en utförligare. Men både i
Sverige och i Tyskland torde man hava uppfattat denna överlägsna
skildring av det mänskliga arbetets gradvisa kulturförvärv blott såsom
en spännande äventyrsbok, och någon större inverkan på den
bildade litterära smaken hade Robinson därför icke. Mera betydde
Swift, som nog också var århundradets kanske mest originelle
författare, en av alla tiders främste satiriker och en bland de största
stilister som funnits. Hans viktigaste arbeten äro som bekant Tale
of a tub (1704) och Gullivers travels (1726), vilket senare arbete
1744 och 1745 översattes på svenska av Olof Bidenius Reenhorn.
Även här torde man kunna betvivla, att den stora allmänheten
förstått den verkliga innebörden av denna blodiga satir, men icke
dess mindre rycktes man tydligen med av den överlägsna
berättarkonsten och av den kraftfulla, konkreta stilen, och särskilt för Dalin
fick Swift en stor betydelse. Swift var väl ej uppfinnare av den
politiska sagan, men hans saga om tunnan och hans Gulliver voro
dock de mest berömda alstren inom denna litteraturart, och de blevo
även förebilder för liknande svenska sagor under frihetstiden; också
av hans andra satirer tog Dalin ett starkt intryck, likaså av hans
förmåga att berätta och av hans realistiska stil, icke minst av
hans talang att härma och parodiera vissa stilarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
