- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
422

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

synas gagna. Välan! De kunna i de allvarsamma och torra
vetenskaper arbeta och lämna oss fruntimmer det nöjet och hedern
att upphjälpa de andra.»

Även den första årgången (1744) hade varit ett polemiskt inlägg
i kvinnofrågan, och i stort sett är hon den första i vårt land, som
tagit upp detta ämne. Denna första årgång inledes nämligen av
en samling dikter i denna fråga. Den första heter: Fruentimbers
plikt at upöfwa deras wett och riktar sig mot dem, som vilja
förmena kvinnan att syssla med — vad vi skulle säga — de stora
kulturfrågorna. Särskilt vänder sig satiren mot »Herr Matvett»,
som säger sig själv kunna vara klok och som därför vill ha en
hustru, som förstår sitt kök, sin nål och sin spinnrock. Herr
Matvett! Det står er fritt att till hustru ta en dum fjolla. Men tro
mig: en klok och bildad kvinna kan mycket snart lära sig att sköta
ett hushåll. Det är ej det viktigaste i livet, utan det viktiga är, att
hon stärker sin själ i vishet:

Sanningsstrålen är här satt
        Under mycket moln och dimma.
        Den, som söker denna strimma,
Får ock en gång solen fatt.

Men den, som med stoft och mull
        Har sin själ i tiden mättat
        Och sig efter skuggor rättat,
Går i mörker mer omkull.


Dikten har tydligen en rent personlig bakgrund och är en
polemik mot den »husliga» uppfostran, som hon själv fått och som inom
borgerliga kretsar torde hava varit den vanliga. Den var vidare
författad före Fabricius’ död, ehuru den först senare trycktes, och
den utgör således ett försvar för, att hon, en vitter kvinna, likväl
kunde tänka på att gifta sig. Den åtföljes av en Satyr emot
afwundsjuka fruentimber, i vilken fru Nordenflycht ytterligare försvarar
sig och gör det med både näbbar och klor:

I, som med tusen bry blott sköten mat och maga
        Och spotskligt len åt mig, som pennan tar i hand,
Som tro ert eget kön så ömkliga och svaga,
        Ej kunna lära mer än sy och väva band,
Tänk: tiden räcker till för läsa och för spinna.
Jag har det själv försökt. Man kan alltsammans hinna.


Men det var icke blott kvinnorna, som voro ointresserade för de
stora kulturfrågorna. Vitterheten hade över huvud intet beskydd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free