Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Gyllenborg voro litterärt intresserade män; den senare hade
ju redan uppträtt såsom dramatisk författare. Man kände det
således såsom en brist, att Stockholm ännu saknade en svensk
teater, ehuru man å den andra sidan ej var blind för de
svårigheter, vilka en dylik inrättning hade att övervinna. Dessa, liksom
skälen för, skärskådades mycket grundligt i en promemoria, som
Tessin skrev 1738 rörande »vad betänkligheter, som kunde vara att
förbjuda svenska komedier». Först ser han frågan ur frihetstidens
utilistiskt-ekonomiska synpunkt och påpekar, att vi genom
komedier och skådespel på vårt eget modersmål behålla de penningar i
landet, som eljes utgivas till främmande. Vidare har det i alla väl
inrättade stater varit en politisk maxim att genom allehanda
föreställningar på offentliga skådeplatser giva folket något att roa sig
med för att därigenom »avhålla dem från förvettigt och skadligt
resonerande om regeringen och statssaker». Sammaledes har teatern
blivit skattad »för en art av sedeskola», i det att man där få se
dygden belönas och odygden straffas. Alla nöjen kunna människorna
ej undvara — så långt har, Gud bättre, kristendomen ej hos oss
kommit — och då är det nyttigare att se sedolärande skådespel
än att »förnöta tiden på källare, krogar, spel och andra ställen, där
alls intet gott läres, men väl både hälsa, pung och hela ens
välfärd löpa fara». Till sist kan det ej annat än smärta svenska
sinnen, att utlänningen anser oss omöjliga att på vårt modersmål
åstadkomma så goda stycken för teatern som andra folk. Det är väl
sant, att en och annan prästman hållit före, »att offentliga
skådespel icke borde tålas, såsom de där skola medföra allehanda
förargelser». Men många hederlige och lärde män hava ansett detta
för en otidig och illa grundad iver, och skulle några missbruk
uppstå, kunna de lätt förekommas — här hava vi således alla de
synpunkter, ur vilka frågan under frihetstiden sågs: den
nationalekonomiska, den politiska, den moraliska, den patriotiska och den
religiösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
