- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
35

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som tolv år vistats i Paris och var halv fransman, var i följd härav
en man i Gustav III:s anda och borde därför enligt konungens
mening fästas vid universitetet, ehuru denna färdighet i franska var
hans så gott som enda merit. Först tänkte konungen få honom till
professor skytteanus efter brodern, som utnämnts till biskop. Men
då detta tyckes hava stött på svårigheter hos den skytteanska
stiftelsens patronus, ville Gustav III göra honom till
universitetsbibliotekarie. Till medsökande hade Lindblom olyckligtvis P. F.
Aurivillius — en bland de utmärktaste biblioteksmän, som vårt
land haft — och det befanns omöjligt att förbigå honom. Men
konungen utnämnde honom dock icke, förrän han avgivit en
förbindelse att avstå halva lönen åt Lindblom.

Ett annat sätt att modernisera universitetet var att indraga vissa
professurer och inrätta nya, mera tidsenliga. 1778 fingo professorerna
en väl behövlig löneförhöjning, men denna köptes för två
professurer, som indrogos för att skaffa de behövliga medlen. Den ena av
dessa var professuren i eloquentia d. v. s. i latin, och då universitetet
dessutom ägde en i latinsk poesi, var det utan tvivel befogat att
sammanslå båda till en. Men indragningen röjer onekligen den
gustavianska tidens ovilja mot de klassiska studierna. Den andra
indragningen smakar också av upplysningstidevarvet; den professur,
som föll, var nämligen en av den teologiska fakultetens fem
professurer, och 1786 indrogs ännu en inom samma fakultet. Den
fjärde professur, som försvann, var den, som av frihetstidens
riksdag inrättats i statsrätt i syfte att för ungdomen framhålla det sälla
regeringssättets fördelar; efter revolutionen ansågs platsen
överflödig och indrogs.

Vitterhetens historia och teori.



Endast två nya professurer tillkommo under Gustav III:s regering.
den ena, i anatomi, har jag redan talat. Den hade framtvingats
av behovet av en mera effektiv läkarvård. Den andra professuren
däremot var ett uttryck för tidevarvets kanske livligaste intresse.
Det var en professur i »vitterhet». Alldeles ny var den icke. I
redogörelsen för frihetstidens vetenskap hade jag tillfälle att tala
om historia litteraria, vari redan Benzelius såsom bibliotekarie
börjat hålla föreläsningar och demonstrationer. Historia litteraria
var dock icke litteraturhistoria i vår tids mening, utan snarare
lärdomshistoria och avsåg endast den på klassiska språk avfattade
litteraturen. Föreläsningarna betraktades närmast såsom en
handledning för begagnandet av biblioteket, och platsen var därför
förenad med beställningen såsom universitetsbibliotekarie; så var
förhållandet i Lund, där historia litteraria först förelästes av
bibliotekarien Oelreich (1737—1739) och sedermera av bibliotekarierna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free