Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Akademierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allra minst Handlingarnas, ty de hava alltid bibehållit sitt värde;
snarare en förändrad smak.»
Vitterhetsakademien.
En bland orsakerna till allmänhetens minskade intresse för
Vetenskapsakademiens verksamhet såg Rosenhane, utan tvivel med rätta,
i den nya publikens förkärlek för det »mera lätta och mindre
vetenskapliga». Denna smak tillgodosågs däremot av tvenne andra
akademier: Vitterhetsakademien och Svenska akademien. Den
förra, som stiftats 1753, hade, såsom vi minnas, efter
revolutionsförsöket 1756 inställt sin verksamhet. Efter statsvälvningen 1772
återupplivades den ånyo. Men av de nio ledamöterna i den gamla
akademien voro då endast sex i livet, och av dem kunde två,
Lagerbring i Lund och Ihre i Uppsala, blott anses såsom
korresponderande; den förre var aldrig närvarande vid något
sammanträde, den senare blott en gång. De tre återstående, C. F. Scheffer,
Rudenschöld och Berch — Höpken var hindrad — sammanträdde
då den 25 januari 1773 hos sin höga »skyddsfru», änkedrottning
Lovisa Ulrika, varvid Scheffer öppnade sammanträdet »med ett väl
fattat tal om sin och akademiens underdåniga fägnad över Hennes
Kungl. Majestäts nådiga tillstånd att åter få samlas till förmån och
uppmuntran för svenska vitterheten». Drottningen tillkännagav, att
hon till akademiens sekreterare efter Dalin kallat lagman Erik af
Sotberg. Den första uppgiften var att utse nya ledamöter efter de
avlidna. Därtill utsåg drottningen — ty akademien valde ju ej själv
— justitiekanslern Liliestråle, hovmarskalken A. G. Leijonhufvud,
kammarrådet Gyllenborg, kammarrådet Botin och
expeditionssekreteraren Elers. Vid ett följande sammanträde ökade hon ytterligare
antalet med hovmarskalken Manderström, kammarherren Sten
Abraham Piper, rikshistoriografen Schönberg och bibliotekarien i
Uppsala Birger Frondin. Samma år hon dog, utsåg hon ytterligare
en ledamot, kammarherren baron Carl Gustaf Schultz von
Ascheraden, och 1780 hade professorn i Uppsala Melanderhielm genom
tvenne ledamöter anmält »sin åstundan att bliva antagen till
akademiens ledamot». Då Scheffer förordade detta så väl med avseende
på »professorns namnkunnighet som ock på det nyttiga biträde,
man borde vänta sig av en lärd och skicklig medlem», täcktes
drottningen bifalla hans hemställan — egendomligt nog, ty
Melanderhielm, som var professor i astronomi, saknade veterligen alla
vittra meriter. För övrigt förekom ingen annan ändring i
akademiens sammansättning, än att Nils von Rosenstein 1782 utsågs till
sekreterare efter den året förut avlidne Sotberg. Han fick endast
göra tjänst vid ett enda sammanträde, ty den 16 juli 1782 avled
Lovisa Ulrika, och därmed avbröts åter akademiens verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0066.html
