- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
41

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 11 augusti infunno sig akademiens i staden varande ledamöter
på Drottningholm: »Efter slutad cour och publik spisning lämnades
akademien företräde i Hans Majestät konungens sängkammare, då
den äldste närvarande ledamoten H. E. Greve Scheffer förde ordet
och i underdånighet anhöll, att sedan akademien förlorat det
beskydd och inseende, Högstsal. drottning Lovisa Ulrika densamma
förunnat, Hans Kungl. Majestät, utom den nådiga protektion,
varav akademien alltid haft att fägna sig, även i nåder täcktes
tillåta, att den måtte i Hans Majestät få vörda sin höge
skyddsherre och under dess nådiga inseende fortsätta sina arbeten.
Härtill behagade Hans Majestät i de nådigaste ordasätt samtycka
och gav däruppå var och en av akademiens ledamöter sin hand
att kyssa.»

Fullt uppriktigt var detta samtycke nog icke, ty såsom en
anteckning bland de gustavianska papperen visar, var Gustav III
åtminstone redan 1781 betänkt på att upprätta en egen akademi.
I varje fall avbröts Vitterhetsakademiens verksamhet för att först
fyra år senare återupptagas i en annan form med en delvis annan
uppgift och ett ändrat namn. Vi skola nu kasta en blick på
akademiens arbeten under dess tioåriga verksamhet.

De uppgifter, åt vilka akademien skulle ägna sig, voro:
historien, svenska språket, vältaligheten, skaldekonsten och
»sinnebildskonsten». Denna sistnämnda numera glömda »konst» avsåg
inskrifter på offentliga byggnader, medaljer, jetoner o. s. v. och var
under det tidigare 1700-talet mycket högt skattad. Académie des
inscriptions et belles lettres i Frankrike var till en stor del stiftad
just för denna uppgift. Här i Sverige var Berch den erkände
mästaren häri, och det var alltid hans votum, som avgjorde
de prisbelöningar, som utdelades vid de av akademien utsatta
tävlingarna om inskriftsförslag. En fordran var, att inskriften
skulle vara på latin, och detta var väl en bland anledningarna,
varför sinnebildskonsten icke längre intresserade den gustavianska
tiden.

En annan uppgift var det svenska språket, och här hade
akademien onekligen landets bästa krafter till sitt förfogande: Ihre och
Sotberg. Den senare var Ihres lärjunge och hade biträtt honom
vid författandet av det stora glossariet samt vid hans gotiska
studier. I akademiens handlingar införde han Anmärkningar öfver
svenska språket, som är det första på modersmålet avfattade
försöket till en svensk språkhistoria, och han var även en litterärt
intresserad personlighet. Om hans översättning av Voltaires Zaïre
får jag strax tillfälle att tala. Redan vid en av de första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free