Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mystiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
entreprenad. Detta var onekligen att följa med tiden, ty Puységur började
först 1784 eller 1785 sina experiment, och i det swedenborgska
sällskapet ställde man nu genast de somnambulistiska fenomenen i
samband med Swedenborgs lära om andevärlden. Genom den
magnetiserade var det en av andevärldens invånare, som talade, och
man hade här således fått det mest påtagliga beviset för den
swedenborgska lärans sanning. Den, som särskilt i ett mycket
uppmärksammat brev, tryckt i Samlingar för philantroper, utvecklade detta,
var en kusin till Silfverhielm, hovpredikanten Georg Ulrik Silfverhielm,
och det Exegetiska sällskapets sammankomster blevo nu till en stor
del somnambulistiska séancer. En särskilt verksam magnetisör var
Halldin, och medierna voro en trädgårdsmästarhustru, en dräng
Anders och en piga Anna Stina. Genom någon kanal måtte Kellgren
hava fått fullt tillförlitliga uppgifter om dessa föreställningar, och
det protokoll, som han i Stockholms-Posten meddelade över ett
dylikt experiment, gör intryck av att vara fullt tillförlitligt.
Skärmytslingar mellan denna mysticism och upplysningen hade
pågått under hela 1780-talet. 1787, då Exegetiska och philantropiska
sällskapet framträdde, brast striden ut i full låga. Denna kamp
skildras emellertid lämpligast i samband med Kellgrens biografi, och
jag avbryter därför tillsvidare framställningen av den svenska
mystikens historia. Jag har utförligt uppehållit mig vid den, enär den
har betydelse icke blott för 1700-talet utan ock för den följande
litterära utvecklingen. Ordensmystiken, särskilt frimurarorden, kom
nämligen — såsom Martin Lamm framhållit — att inspirera
riddarromantiken, »alla de dramer och romaner om riddarordnar, hemliga
domstolar, häxerier och andebesvärjelser, som särskilt under
1790-talet översvämma bokmarknaden». Swedenborgianismen och
magnetismen gåvo däremot uppslaget till romantikens intresse för »naturens
nattsida». Det var denna art av mystik, som gjorde de svenska
nyromantikerna mottagliga för Schellings naturfilosofi och som särskilt
framträder hos Almquist, vilken, såsom vi sedan skola se, har direkta
förbindelser med den här skildrade swedenborgianismen.
 |
| Exegetiska och philantropiska sällskapets sigill. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
