Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen och memoarlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han skrev till Gjörwell (i januari 1779), slutade: Nu på några
postdagar lärer jag icke få tillfälle att skriva M. H. till, emedan jag
tänker göra en liten resa till Grekland, därifrån knappt någon post
går. Jag har tyckt, att jag icke bättre kan använda den tid, jag
måste vänta på min reskamrat, än att se något nytt och samla flera
kunskaper samt fullgöra min nyfikenhet. — — Jag tänker vid Gud
på denna resan bese locus ubi Troja fuit, examinera de gamla
grekiska manuskripter på berget Athos etc. Jag hoppas vara här
tillbaka, juvante Jove, inom 2 till 3 månader.» Resan blev
emellertid besvärligare, än han tänkt sig, först själva sjöresan. På vägen
från Volo i Thessalien, där han landat, råkade han ut för rövare,
men kom verkligen fram till ett av Athosklostren, där han stannade
i en och en halv månad, sysselsatt med att avskriva manuskript.
På vägen därifrån kopierade han åtskilliga inskrifter, men så
förkylde han sig, fick feber och rödsot och avled i Saloniki i juli 1779.
Björnståhl fick således lika litet som Forsskål tillfälle att bearbeta
det materiel, han funnit, och utom den av Gjörwell utgivna Resan
är hans litterära kvarlåtenskap ganska obetydlig. Men denna är
dess märkligare. Om sitt sätt att färdas skrev Björnståhl i ett brev:
»Min herre torde tycka, att jag reser för långsamt. Sed sat cito,
si sat bene. Jag har nog sett många, som löpa gatlopp genom
Europa och sedan veta ingenting, ty de hava ingenting sett annat
än nya härbärgen, nya posthästar, nya komedihus etc., som de
förändrat. Men just deras exempel hava lärt mig rätta sättet att resa.
Jag har bjudit till att se det fysiska och moraliska på landet och
i städer, att känna människor från den högste till den lägste, göra
bekantskaper med alla auktorer, som leva på de ställen jag farit
fram, bese kabinetter och bibliotek, examinera manuskript och
utplocka det, jag funnit kuriöst, beundra mästerstycken i naturen och
konsten etc. Det fordras ofta tid nog att uppspana det, som
skymmes av glömskan, och sedan finna vägarna till detsamma. Man
måste ofta vänta på tiden och lägenheten att få se det och därpå
sedermera att göra sina anmärkningar, skriva upp det, man finner
märkvärdigt. Ofta måste man sätta till hela natten och ett stycke
av dagen att uppskriva, vad man sett den dagen, som gick förut.»
Björnståhl hade en oerhörd vetgirighet att taga reda på allt, alla
lärda nyheter, alla svenska minnen, besöka alla bibliotek och stifta
bekantskap med alla berömdheter. Det sista är särskilt
karakteristiskt för honom. I sin entusiastiska inledning till Resan skriver
Gjörwell: »Vad honom däremot nog allmänt förebråddes var den
slags oförsynthet, om jag annars får bruka detta ordet, varmed han
under sina resor allting uppsökte, alla besvärade. Men låt vara, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
