Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Utlandet och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
insatser, och Werther blev gnistan, som framkallade den stora litterära
revolutionen. Redan 1776 omnämnes romanen av Gjörwell, och
1783 trycktes den i svensk översättning. På Thorild och Lidner
gjorde den naturligtvis ett överväldigande intryck, och överallt
möter man uttryck av
den hänförelse, som
Werther framkallat hos
det yngre svenska
släktet.
 |
Kopparstick på titelbladet till Werthers lidande.
Fjärde upplagan. Sthlm 1796. |
Exotismen.
Goethes roman
betecknar känslans och
individualitetens
definitiva genombrott inom
litteraturen. Men vi
kunna även från en
annan sida betrakta den
förromantiska rörelsen.
Den franskklassiska
diktningen rörde sig
inom en trång
ämneskrets, den grekisk-romerska antiken. Denna var för övrigt alls
icke historiskt karakteriserad, utan var i själva verket klassicitetens
egen tidsålder, endast till det yttre klädd i antikens dräkt. Att
man ej stötte sig på detta, berodde på den rationalistiska
människouppfattning, som förut kännetecknats. Voltaire sökte väl att
utvidga denna ämneskrets och förlade ofta skådeplatsen i de
tragedier, han skrev, till exotiska länder, men någon exotism
annat än i kostymer och dylikt förekom icke, och människorna
voro desamma som i de tragedier, som spelade inom den antika
världen. Hos 1700-talets yngre släkte finner man däremot en
bestämd strävan att utvidga denna ämneskrets. Lättast och utan
motstånd skedde detta inom romanen, ty dels fanns ju redan förut
den pikareska romanen, som rörde sig inom nutiden, dels ansågs
romanen ligga utanför den egentliga skönlitteraturen; i L’art
poétique bevärdigar Boileau den icke ens med ett ord. Nu drogs
med Richardson och Marivaux det borgerliga livet in inom
romanens ämneskrets, och denna borgerliga roman blev 1700-talets
kanske mest populära litteraturart. Ungefär samtidigt trängde denna
borgerliga värld in i dramat, även i tragedien. Den realistiskt
tecknade samtiden var det första förvärvet, och till detta sällade sig
snart andra, till vilka Montesquieu genom sin klimatlära och Rousseau
genom sina Discourser visat vägen. Man började, tack vare deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0229.html
