- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
321

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilkens förvaltande han dem är ansvarig». Om — slutar han —
Frankrike härigenom »vunne en frihetsregering, så tvivlar jag, att
många fransoser skulle känna däröver en livligare glädje än jag.
Det vore utan tvivel det lyckligaste, om ändamålet kunde vinnas
utan dessa föregående blodiga scener. Men om de påskyndat denna
välvning, om det ej givs annat medel att bryta ett långvarigt och
helgat våld, så vad är väl för staten några hundrade liv mot
miljoners frihet och lycksalighet genom sekler?» Och några dagar senare
skrev han: »Nå, himlen vare lov! Det finnes då på jorden ännu
ett folk, som har känt sig vara människor. Vad gör oss att vara
kastade några hundrade mil ifrån? Vad är längre bort än solen
— och dock, är hon ej allas sol? Och sanningens älskare, är ej
jorden hans fädernesland? Och har jag ej gråtit som ett barn —
som en man — vid berättelsen om denna stora seger!»

Ljusets fiender.



Icke ens det svenska konungamordet och den franska
revolutionens alla blodsorgier kunde avkyla detta lyriska svärmeri för
friheten. Även under förmyndarstyrelsen förblev Kellgren sina ideal
trogen. Som bekant hade ju rousseauanen Reuterholm börjat sin
regering såsom jakobin, ehuru han ganska hastigt slog om till en
ljusskygg despotism. Så snart han tagit regeringens tyglar i sin
hand, hade han utfärdat en braskande tryckfrihetsförklaring, som
mera verkar såsom ett jakobinskt deklamationsnummer än såsom
en kunglig förordning. Den blev emellertid av mycket kort
varaktighet, och redan den 21 december 1792 kom den första
inskränkningen i denna. Genom en tillfällighet lästes samma dag i
Stockholms-Posten Kellgrens blodiga satir Ljusets fiender. Den är en
mycket fri bearbetning av Wielands dikt Die Feinde der Aufklärung,
och nästan heia den sista tredjedelen — den viktigaste, som
innehåller själva tillämpningen — har ingen motsvarighet hos Wieland.
Händelsen tilldrar sig i »stora klubben ut på norr». Lucidor kommer
in, finner det skumt i salen och begär in ljus. Det kommer — till
en allmän fröjd, som dock ej delas av åtskilliga individer, som
klaga över upplysningen och prisa mörkret. Vi känna igen dem.
Svärmaren finner mest behag i skymningen:

I dig min yra fantasi,
Utur förnuftets tyglar fri,
Allt i ett lyckligt kaos blandar;
Igenom dig blir skuggan kropp,
Igenom dig fylls jorden opp
Av gudar, jättar, troll och andar.
Nyss fick jag här en vålnad fatt
Ur swedenborgska andevärlden.
Men ljuset kom — fördömda spratt!
Dess strålar i en blink förtärde’n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free