- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
322

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En annan söker intaga en mellanställning, är ej direkt mot
upplysningen, men vill göra den till regeringens monopol, så att denna
får rätt att pröva, i vad mån en undersåte må äta, dricka, se och
höra. Värst upprörd är Pastor Fån, som finner det gudlöst, att
människan vill begagna ett annat ljus än det, försynen givit, och
genom talgljus härma själva dagens strålar. Solen går ju på Guds
befallning upp och ner. Vad göres oss då något mera behov? En
dylik fanatism är likväl sällskapet allt för stark, och pastorn blir
utskrattad. Men så kommer ett bud: elden är lös på Söder! Och
nu får pastorn vatten på sin kvarn: Se där, vad frukten är, som
»Söder re’n av ljuset röner». Där se vi upplysningens följder! På
Söder har ljuset vållat en eldsvåda. En annan är snart att befara
på Norr. Må därför allt, som lysa kan, släckas ut! Även ljusets
vänner börja nu att vackla — ty så mäktig är fantastens röst —
men så tager Lucidor till ordet. Allt jordiskt gott kan missbrukas,
så också ljuset. Men för missbruket må man ej förkasta bruket.

Sist: hur på Söder tillgått har,
Hur med dess eldsvåda tog ända
Och vilket nytt palats man drar
Ur askan av det platt förbrända —
Därom en annan gång kan hända,
Om Gud förlänger våra dar.

Rosenstein: Om upplysningen.



Anspelningen på den franska revolutionen, »eldsvådan på Söder»,
som kunde bliva farlig också för oss på Norr, var genomskinlig,
och på den ståndpunkt, han här förfäktat, förblev Kellgren stående
under de få år, han ännu hade att leva. Han var ingen vän av
våldsamma omstörtningar, men kunde friheten ej på annat sätt
vinnas, ryggade han icke tillbaka för dessa, och han hade nog
skarpblick att kunna skönja det nya palats, som skulle resa sig på
den franska revolutionens grus. Året därpå, 1793, utgav hans vän
och vapenbroder Rosenstein ett annat försvar för samma idéer, den
bekanta broschyren Om upplysningen. Så ofta — skriver
Rosenstein här — någon stor villfarelse är rådande i tänkesätten eller i
samfundsordningen, kan sanningen icke vänta att med benägna öron
bliva hörd, ej heller undgå ett starkt motstånd. De, som angripa
osanningen kunna vara fogliga, endast räkna på övertygelsens kraft,
»men deras anhängare likna icke dem, mängden är icke upplyst och
desto retligare. Frön till jäsning och rörelser äro utströdda.
Obetänksamhet, överdrivet nit, äregirighet göra dessa frön verksamma.
Menigheten uppreses, fanatismen födes, och våld och hämnd och
mord och brand och förödelse utmärka vart enda av dess steg.
Sådant är upphovet och fortgången av de revolutioner, dem sanna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free