Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Clewberg.
Kellgrens båda närmaste vänner voro Clewberg och Rosenstein. Den förre
förefaller hava varit en kall natur, och han gör knappt något sympatiskt
intryck. Men han var under Kellgrens hela liv dennes närmaste vän, trots det
att deras politiska åsikter på 1780-talet skarpt skilde sig från varandra, och
denna vänskap är för Clewberg ett adelsbrev, som mer än uppväger det, han
erhöll 1789, då han utbytte det
borgerliga namnet Clewberg mot
Edelcrantz. Utan tvivel var han en stor
begåvning. Han var en framstående
naturvetenskapsman, blev en
åtminstone mycket använd ämbetsman,
hade en fin litterär bildning och han
var ej alldeles obetydlig såsom
författare.
 |
A. N. Clewberg.
Silhuett. Wadströmska samlingen. Finlands
nationalmuseum. Helsingfors. |
Abraham Niclas Clewberg föddes
1754 i Åbo, där fadern var professor.
Promoverad blev han redan vid
aderton års ålder och var mycket nära
att bliva primus, men enligt en
brevskrivare kände sig de övriga
promovendi upprörda över att till primus
få »ett barn som ej än gått till
herrens nattvard», och Clewberg fick
därför träda tillbaka. Året därpå, 1773,
då han således ännu ej var tjugo år,
blev han docent i en för oss mycket
egendomlig ämneskombination:
naturkunnighet och litteraturhistoria,
som emellertid verkligen motsvarade
hans studieläggning. Med Kellgren
hade han blivit bekant, kort efter det att denne ankommit till Åbo (1768), och
båda blevo samtidigt medlemmar först av Awazu, sedan av Aurora, där båda
uppträdde såsom skalder. Deras studier voro tydligen gemensamma, ehuru
Clewberg synes starkare än Kellgren hava tagit intryck av den förromantiska engelska
litteraturen. Intryck från denna kunna vi spåra redan i hans första mera
betydande dikt, Hösten (1774), bakom vilken det med all sannolikhet ligger
reminiscenser av Grays Elegy, written in a churchyard. I Åbo tidningar införde han
även översättningar från Ossian. Emellertid begav han sig på vinst och förlust
på hösten 1775 över till Stockholm, tydligen i hopp, att något där skulle yppa
sig, och året därpå fick han verkligen på Lidéns och Gjörwells rekommendation
i uppdrag att ordna konungens handbibliotek, ett tillfälligt uppdrag, som
emellertid så till vida var av vikt, att konungen därigenom kom att fästa sin
uppmärksamhet vid honom. I Stockholm blev han intagen i Utile Dulci,
ehuru äran ej särskilt imponerade på honom, ty under denna tid hade
sällskapet att konkurrera med Vitterhetsakademien, och Kellgren hade ännu ej
blåst nytt liv i det. »Jag har» — skrev Clewberg — »haft den äran att bliva
intagen i Utile Dulci och blev övertygad om, att detta sällskap förlorat mycket
av sin lustre. Där äro sällan tjugo personer närvarande». Även mot teatern
visade han sig ganska kritisk. Hans framtidsplaner voro ingalunda klara. Av
ett brev från Mennander finner man, att han en tid sökte bliva hovpredikant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0388.html
