Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den eftergustavianska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egentligen var bekant blott såsom Werthers författare, hade särskilt efter
den italienska resan 1786—1788 utvecklats till en författare av en
helt annan typ, till en »nyhumanist», som framför allt sökte
anslutning till antiken, och till denna riktning hade Schiller ungefär
samtidigt övergått. Omkring sekelskiftet framträda slutligen de
nyromantiska författarna, Tieck, bröderna Schlegel m. fl. Att hava
öppnat dörrarna till detta nya Europa, är Silverstolpes och Höijers
förtjänst.
Silverstolpes tidskrifter.
I mars 1795 började den förre utgivandet av Litteratur-Tidning,
som fortgick till april 1797. Dess främsta kraft var Höijer, och
bland de övriga mera flitiga medarbetarna märkas teologen E. A.
Almquist och läkaren Pehr Afzelius. Tidskriften skulle utkomma
fyra gånger om året och innehålla — ungefär till hälften —
avhandlingar och till hälften recensioner av arbeten inom utlandets
litteratur: »Den svenska torde vara den enda av vårt tidevarvs
upplysta nationer, som ej äger en egentlig tidning för den utländska
lärdomen.» Tidskriften skulle framför allt sysselsätta sig med den
»revolution, som inträffat i de filosofiska vetenskaperna» d. v. s.
bliva ett språkrör för kantianismen, dels ock med kemi, astronomi
och teologi samt framför allt med »de vackra konsternas teori»
d. v. s. med de nya estetiska åsikterna. Tidningen var således ej
avsedd till ett kritiskt organ för svensk vitterhet utan i främsta
rummet för utländsk vetenskap, och redan detta tyder på, att den
nya tiden var en annan än den gustavianska, då de vetenskapliga
intressena alldeles trätt i bakgrunden för de vittra. Vidare är det
karakteristiskt för denna nya tid, ätt de ojämförligt flesta arbeten,
som recenseras, äro tyska; de franska äro ganska få, och
Litteraturtidningen röjer således, att en ny kulturströmning nu kommit till
Sverige. För det tredje är den nya tyska filosofien den vetenskap,
som fullkomligt dominerar, och Litteraturtidningen kan även
betraktas såsom kantianismens första organ i Sverige. I sin ypperliga
monografi över Höijer har Birger Liljekrantz slutligen framhållit,
att tidningen även framträdde såsom ett språkrör för den då
moderna estetiska uppfattningen. Där recenserades Ossian, Tingstadius’
översättningar från hebreiskan, Wolfs Prolegomena ad Homerum,
där fällas gillande omdömen om Goethe och Schiller, Herder och
Lessing, och i Sverige gör sig tidningen till målsman för »samma
nyhumanistiska bildningsideal som Die Horen i Tyskland». Det är
sålunda »en helt ny kulturepok, som med Litteraturtidningen gör
sitt första inträde i vår bildning; icke blott Kants, utan Herders,
Wolfs, Schillers och Fichtes nya idéer föras fram i Sverige.»
För den stora allmänheten var dock nog Litteraturtidningen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0591.html
