Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetets
ära.
utan allt inflytande från Waverleys författare. Hovmarskalken herr
Hugo — Almquists första, mera realistiskt tecknade gestalt — har
onekligen stora likheter med Scotts slottsherrar. Ännu så länge var
dock romantiken Almquist allt för övermäktig, för att han skulle
kunna fullfölja detta uppslag. Men på 1830- och 1840-talen möter
man, såsom Werin framhållit, i hela Europa en renässans i realistisk
riktning av den Gessnerska lantliga idyllen, i Tyskland Immermanns
Oberhof (1839), i Frankrike George Sands La mare au diable (1846),
i Danmark Büchers E Bindstouw (1842) m. fl. Dessa bygdeberät-
telser ha nog icke haft någon direkt betydelse för Almquist; de flesta
voro senare än Kapellet och hans andra folklivsskildringar. Men de
visa tendensen hos tiden, och på närmare håll fick Almquist ett upp-
slag, som han däremot kunde tillgodogöra sig. Det var från Rune-
bergs Elgskyttarne (1832). Både i Almquists egen naturell och i de
impulser, han mottagit, funnos således förutsättningarna för ett folk-
ligt, realistiskt författarskap.
Frågan om folkbildningen stod just då på dagordningen, och vi erinra oss må-
hända från föregående del Växjö domkapitels av Tegnér avfattade yttrande: varje
annan kunskap än den religiösa och moraliska anses av konsistorium, vad beträf-
far den arbetande klassen, »icke blott umbärlig utan även ofta mera skadlig än
gagnande». Så långt som den redan lynnessjuke Tegnér vågade det konserva-
tiva partiets ledande män icke gå, och 1835 hade en skriftserie, Läsning för fol-
ket, börjat, utgiven av det två år förut stiftade sällskapet för spridande av nyttiga
kunskaper ibland allmogen och de arbetande klasserna. 1 spetsen för detta stodo
män som Franzén, Wallin, Wallmark m. fl., och meningen var att härigenom på-
verka det lägre folket i konservativ riktning. Den av Almquist och bokhandlaren
Lundequist 1839 började serien var avsedd att bliva en motsvarighet till det äldre
företaget. »Folkskrifter, blandade ämnen» inledes med en av Almquist författad
uppsats, Arbetets ära, vars huvudtankar äro desamma som i Svenska fattigdo-
mens betydelse, ehuru de här framlagts i en populärare form, och Almquist har
i denna lilla skrift verkligen något av Olavus Petris enkla, folkliga framställning.
Den har nästan formen av en predikan, och det religiösa draget hos Almquist
framträder kanske aldrig vackrare än här. Det hela slutar med en arbetares bön,
som blott en i djupet uppriktigt religiös personlighet kan hava skrivit. Det äro-
fullaste för varje människa på jorden — så börjar han — »hon må vara född av
herresläkt eller av bondeföräldrar, är att vara duglig och bevisa sin duglighet ge-
nom ett gott arbete». Det är denna tanke, som vidare utvecklas, utan att Alm-
quist därav gör någon vidare revolutionär tillämpning ■— utom i en punkt, och
den rör kvinnan: »kvinnan skall lära sig skicklighet till utförande av alla yrken,
dem hon kan sköta, på det att hon ock med Guds hjälp må kunna bestå genom
sitt arbete. Hon bör icke tänka på gifte såsom medel att försörja sig med utan
gagn; ty hon skall då göra sin man olycklig och bliva förlorad själv. Det är en
kvinnas skam att ligga sin man till last, likasom hans vanheder att födas av
henne ... Därför skall hon själv lära sig yrken, hava vilja för redligt arbete och
en munter håg därtill, att hon icke må behöva söka man för nöd skull och så
SSO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
