Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftonlampan, att alltjämt behöva bäva för att de tårar, som nyss av-
torkats på ens moders kind, äro i sorg fällda just för en själv.» Men
det var icke endast i de privata förhållandena dessa motsättningar
skapade bittra konflikter utan även i det offentliga. Giftas åtalades
för hädelse, men blev frikänd. Däremot dömdes Branting 1887 till
böter för »förnekelse av en gud och ett liv efter detta eller av den
rena evangeliska läran», då han i Socialdemokraten avtryckt en arti-
kel av den naivt fanatiske utilismaposteln Lennstrand, och följande
ar till några månaders fängelse, denna gång för en av Axel Daniels-
son författad och av Branting återgiven uppsats. Skillnaden mellan
åttiotalets fritänkeri och det äldre fritänkeriet kom den senare gången
klart till •synes, då Viktor Rydberg i juryn röstade för en fällande
dom; i anledning därav riktades från radikalt håll, bl. a. av Ellen Key,
mycket skarpa angrepp mot Rydberg. A andra sidan angreps kyr-
kan häftigt från de frisinnades sida. Prästmötenas konservatism var
föremål för talrika hånfulla artiklar t. ex. i Ur dagens krönika, och
v*d riksdagarna 1882 och 1885 väcktes motioner om utvidgad reli-
gionsfrihet, bl. a. om rätt att utträda ur statskyrkan, vilka visserligen
föllo, men framkallade demonstrativt gillande från de ungas sida. I
tidens diktning representerar också regelbundet efter mönster från
Norge och Danmark prästen det förstockade trångsinnet.
Bakom fritänkeriet låg den revolution i världsåskådningen som fram-
kallats av naturvetenskaperna.
Den boströmska filosofien härskade vid åttiotalets ingång — lik- Filosofi,
som under hela decenniet — officiellt ganska enväldigt vid universi-
teten; Borelius, professorn i teoretisk filosofi i Lund, var dock hege-
lian, men bekände sig alltså även han till ett av de stora idealistiska
systemen. Men den ungdom, som på sjuttiotalet kom till universite-
ten> betraktade det boströmska systemet blott som en samling inne-
hållslösa formler, dem man i nödfall lärde sig utantill, men vilka man
’cke kunde giva någon förnuftig mening. Hela denna filosofi tedde
S1g numera som en tryckande mara, som det svenska tankelivet icke
kunde befria sig ifrån; ännu i mitten av 1880-talet ansåg sig Klas
I hhræus i Ur dagens krönika behöva rikta några häftiga angrepp
°10*- denna numera fullkomligt sterila universitetslära.
De fruktbara impulserna för tänkandet kommo i stället från natur- Positivism
Vetenskaperna och från de mer eller mindre positivistiskt färgade lä- ^nism™1
r°r> som stodo i förbindelse med dem. Darwinismen hade redan 1864
C. S. Warburg presenterats för den svenska allmänheten i hans
vensk månadsskrift. »Om arternas uppkomst» utkom 1871 i svensk
°Versättning, »Människans härledning och könsurvalet» 1872, året ef-
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
