Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Axel Karlfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
från
som
flera
Tag pensel då, o Rosenblom,
tag kimrok, elfensvart.
Tag mörker av den längtan, som
min död omsider vart.
Tag silverfärg till stjärnor små,
så bleka som din vän,
som ej kan ro i kistan få,
om du ej målat den.
dess blandning av gammalt och modernt — av trallar och sjömans-
visor och beväringsvisor. Alltifrån Flickan i Gränge och Den sköne
Rosenblom i Vildmarks- och kärleksvisor till Sång med positiv och
Svarta Rudolf i Flora och Bellona har han känt lust att anslå dess
stil. Det sammansatta i Karlfeldts ton träder ovanligt klart fram i
många av dessa dikter, där den stora känslans uttryck och den litet
parodiskt vardagliga realismens ställas tätt intill varandra. Tok-Annas
kärlek till den sköne målaren för henne i graven :
»I Lissabon där dansa de» har i början med sina rossignoler och
gemåler, sina kupidoner och baroner en ton av slagdänga, men också
där sväller sedan den stora lyriken ut i slutstroferna. Och på samma
sätt mynnar Sång med positiv ut i en sådan blandning av lyrisk stäm-
ning och lätt parodi:
Så mötas vi bland dosorna,
som blänka vid din knut,
mot aftonen, då rosorna
och lyktorna slå ut.
Emellertid är det icke endast folklig visdiktning Karlfeldts lyrik ta-
git . intryck av. Liksom han i Tuna ting gav sin dikt historisk färg
har han också gjort det på flera ställen i sin vislyrik. Cecilia Bölljas
visbok framträder som ett motstycke till de adliga visböckerna
1600-talet, och från dessa visböcker har han tagit enskilda ord
amur och klaffare, vilka ge sin egendomliga nyans åt stilen i
av hans dikter.
Naturen. Karlfeldts diktning har emellertid vuxit fram icke allenast ur
larnas bondekultur utan också ur deras natur. Naturen spelar för
Karlfeldt en större roll än för någon annan av nittiotalslyrikerna. l*or
Fröding är den huvudsakligen bakgrund för människorna eller en sytr*’
bol för deras stämningar. Hos Karlfeldt förnimmer man det instink-
tiva sambandet med naturen långt starkare, människan blir långt
mera naturväsen. Dalarnas landskap visar sina olika drag: där fi*1’
nas ljunghedarna, åsarna, vildmarken, mossen, älven och forsarna,
Da-
T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
