Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattade med religiös hänförelse, mest likväl konsten till vars tjänare
man själv i all ringhet var utsedd. I detta upphöjande av konsten
*åg givetvis mycket av medveten revolt, ty när jag såg mig om
kunde jag omöjligt vara blind för det faktum att människorna ut-
märkt väl kunde reda sig utan konsten, sådan jag drömde den —
Konsten stavad med stor bokstav.» Vilhelm Ekelunds diktning har
säkert haft sin stora betydelse för att införa honom i denna värld,
där konsten var den enväldige guden — skrev Österling konsten med
tet’ ii
Gården och dösen.
Radering av Jurgen Wrangel. A. Österling, Dikter. 1924.
stort K, så stavade Ekelund gärna själen och skönheten med stort S.
^en Österling och hans litterära vänner sökte sig långt utöver den
Svenska litteraturens gränser. Närmast, säger han själv, var det genom
Ruskins förmedling tidens esteticism grep honom; under 1890-talets
S|sta år hade man begynt översätta Ruskin till svenska och publicera
essayer om honom i de svenska tidskrifterna, och snart hade han
vunnit en hänförd menighet, vars mest entusiastiska prästinna var
Rllen Key. Men Österling fann vägen också till mer exklusiva för-
*™ttare. I Kungsparken läste han Dehmel och Stefan George och
:er och engelska sjöpoeter. Stefan Georges stränga
>ch konstaristokratism gjorde på honom liksom på
ett starkt intryck. En av hans första större essayer
Var ägnad Mallarmé. Den publicerades i sista häftet av Ord och Bild
*906, samma årgång där Fredrik Böök i första häftet framställt kravet
att tidens diktning skulle ge uttryck åt känslorna inför tidens hän-
ranska symbolis
skönhetsdyrkan
Vilhelm Ekelund
"^9"""*30575, Illustrerad, Svensk Litteraturhistoria. VII.
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
