- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
267

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kroppars kinetik

Integrationen skall utföras över kroppens
samtliga masselement. Integralen är krop*
pens tröghetsmoment med avseende på ro*
tationsaxeln. Det betecknas med I. För en
stel kropps rotation kring en fix axel gäller
dw

M = cl<p = elv -=—
dep

<p benämnes vinkelaccelerationen.

Det vid rotationen uträttade arbetet är

W=f Md<p = dfèpd<p = Y ?K8—v)

c

Ico2 är kroppens rotationsenergi. Det ut*

rättade arbetet är lika med ökningen i ro*
tationsenergi.

Satsen om
rörelsemängdsmomentets två delar

Rörelsemängdsmomentet för en kropp
betecknas med Tß.

P=fvXt> dm
I fig. 10/5 betecknar T tyngdpunkten. Rö*
relsemängdsmomentet kan skrivas

P=V0xi0-M+fl6Lxk dm
Den första termen är rörelsemängdsmomen*
tet för hela kroppens massa, om den vore
samlad i tyngdpunkten. Den andra termen
är rörelsemängdsmomentet för delarnas rö*
relse relativt tyngdpunkten. Man får alltså

För en kropp gäller även

De yttre krafternas moment med avse*
ende på tyngdpunkten är lika med pro*

portionalitetsfaktorn gånger tidsderivatan
av rörelsemängdernas moment för rörelsen
relativt tyngdpunkten.

Satsen om rörelseenergiens två delar

Rörelseenergien för en kropp kan skri*
vas (se fig. 10/5)

cfv*din=y c/(V0+kydm =

=y ct02 • M+ ^-c/iVdm

dvs. rörelseenergien för en kropp kan be*
räknas som summan av hela massans rörel*
seenergi, om den vore samlad i tyngdpunk*
ten o. delarnas rörelseenergi relativt denna.

Tröghetsmoment

Tröghetsmomentet för en kropp med av*
seende på en axel är

1=fr2 cm

dm är volymselementets massa och r dess
avstånd från axeln. Om Q är masstätheten
och dV volymselementet gäller

1=f>r2dV
Tröghetsmomentet är en positiv storhet
med dimensionen ml2. I hållfasthetsläran
användes ett tröghetsmoment med dimen*
sionen Z4. För att skilja de båda momenten
åt kan man kalla dem masströghetsmo=
merit resp. yttröghetsmoment.

Tröghetsmomenten äro olika för olika
axlar, så att det finns oändligt många
värden på en kropps tröghetsmoment. Vid
parallella axlar erhålles det minsta värdet på
tröghetsmomentet för axeln genom tyngd*

punkten. I fig. 10/6 är T tyngdpunkten

ALLMÄNNA DELEN

267

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free