Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅLLFASTHETSLÄRA
från neutrallinjen. För alla punkter som
befinna sig på samma sida om neutral*
linjen som kraftens angreppspunkt har
spänningarna samma tecken, som den an*
gripande kraften (dragspänningar vid
dragkraft, tryckspänningar vid tryckkraft).
Den maximala spänningen uppträder på
längsta avståndet från neutrallinjen och
erhålles ur likheten (18) genom införan*
de av denna punkts koordinater.
Sats. Om kraftens angreppspunkt A flyt*
tas till den mot A svarande neutrallinjen
erhålles en ny neutrallinje, som går genom
kraftens ursprungliga angreppspunkt.
Sektionens kärna. Med sektionens kärna
förstås den del av sektionen, inom vilken
en axiell kraft skall vara belägen för att
spänningarna ej skola växla tecken inom
sektionen.
Om kraften vandrar utefter kärnans
randkurva skall sålunda neutrallinjen tan*
gera tvärsnittets randkurva. Kärnan kan
konstrueras enligt Mohrs konstruktion för
neutrallinjen, varvid man utgår ifrån neu*
trallinjer som tangera kärnan.
Om sektionens randkurva har en kon*
kav del, skär tangenter på den konkava
delen genom ytan. Konstruktionen genom*
föres, som om den mellan dubbeltangenten
AB och den konkava delen av randkur*
van liggande ytan (streckad i fig. 3/12)
hörde till sektionen, dock med införande
av den verkliga sektionens tröghetsradier.
Om kraften i stället vandrar utefter sek*
tionens randkurva tangera neutrallinjerna
kärnan. Man kan även begagna sig av
denna regel för att konstruera kärnan
enligt Mohrs konstruktion. Härvid måste
alltjämt beaktas, vad som ovan sagts om
konkava delar av sektionens randkurva.
Om sektionens randkurva utgöres av en
polygon blir även kärnans randkurva en
polygon. Varje hörn av sektionen mot*
svarar en linje i kärnans randkurva och
tvärtom. I detta fall är den senare meto*
den bekvämast. Fig. 3/13 visar kärnan hos
några vanliga sektioner.
Böjning av raka balkar vid plana,
kraftsystem
Beteckningar:
E=elasticitetsmodul
F = koncentrerad last
AI=böjande moment
Q = utbredd last
q = belastningsintensitet (last per
längdenhet)
5 = axiell sträckkraft (negativ vid
tryck)
T=skjuvkraft
Fig. 3113. Kärnan hos olika sektioner.
336
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
