Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raka stänger och balkar
v = elastiska linjens utböjning i
z*riktningen
x, y, z = koordinater
x=balkens centralaxel (tyngd*
punktsaxel)
y, z = huvudtröghetsaxlar
Diagram över inre krafter och moment.
Om balken utsättes för transversella kraf*
ter q(x) enligt fig. 3/14 uppväckas i bal*
kens inre drag* och tryckspänningar samt
skjuvspänningar. De i ett tvärsnitt upp*
trädande drag* och tryckspänningarna
sammansättas till ett resulterande böjande
moment M. Skjuvspänningarna i tvär*
snittet giva upphov till en resulterande
skjuvkraft (tvärkraft, avskärningskraft) T.
På grund av lagen om verkan och åter*
verkan äro de böjande momenten och
tvärkrafterna motriktade i snittets båda
ytor.
Man brukar fastlägga en positiv och en
negativ sida av balken samt en positiv och
en negativ snittyta. Dessa begrepp hän*
föras till den valda positiva längd* och
tvärriktningen enligt fig. 3/14.
Teckenregel. Böjande momentet räknas
positivt, om fibrerna i balkens positiva sida
bliva dragna, samt fibrerna i balkens nega*
tiva sida bliva sammantryckta. Vridande
momentet räknas positivt om dess vektor
för den positiva snittytan sammanfaller
med den positiva längdriktningen. S och T
räknas positiva om deras riktning för en
positiv snittyta sammanfaller med den
positiva längd* och tvär riktningen.
Den yttre belastningen q(x) och ned*
böjningen v(x) räknas positiva i den posi*
tiva tvärriktningen. Stödreaktionernas rikt*
ning angives för varje särskilt fall.
Vid de angivna teckenreglerna gäller för
plant kraftsystem:
varvid q(x) är belastningsintensiteten vid
sektionen x samt T och Mb den i samma
sektion uppträdande skjuvkraften resp.
böjande momentet.
Sats. Farliga snitt (extremvärden för M)
inträffa på de ställen där skjuvkraften T
växlar tecken eller där koncentrerade mo*
ment angripa.
För raka balkar gäller följande:
1. För obelastade sträckor på balken äro
St och T*diagrammen räta linjer paral*
leila med grundlinjen och M>diagram*
met en rät, vanligen lutande linje.
2. I punkter där enkla axiella eller träns*
versella krafter verka få 5 resp. T*dia*
grammet ett hack samt i senare fallet
AI*diagrammet en brytpunkt.
3. För sträckor som bära utbredda laster
äro diagrammen kontinuerliga kurvor.
Om den utbredda lasten är jämnt för*
delad bliva S» och T*diagrammen räta
linjer och momentdiagrammet en pa*
rabel.
Grafisk bestämning av T- och M-diagram
Beteckningar:
A; B = stödreaktioner; tf
Bv=vertikal komponent av B\ tf
F = koncentrerad last, tf
Fh\ Fv=horisontell resp. vertikal kom*
ponent av F, tf
ALLMÄNNA DELEN
23
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
