Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
Litteratur: Engström, Mätverktyg och mät?
metoder inom den mekaniska verkstads*
industrin, Stockholm 1942. Kolrausch,
Praktische Physik I, 18. Aufl. ATM V
8311, V 8315, V 8318, J 112.
övriga metoder
Små längdändringar kunna mätas på
kapacitiv väg (ultramikrometer, Gustafs*
son, Dowling, relativ noggrannhet ca 10"6).
Längdförändringen i fråga överföres till en
ändring av plattavståndet i en kondensator,
ingående i en svängningskrets, vars anod*
ström starkt varierar med kondensatorns
kapacitet.
Tunna skikt av omagnetisk metall eller
annat material på ferromagnetiskt under*
lag kunna mätas på induktiv väg, genom
att skiktet i fråga får bilda »gap» i en in*
duktansspole, vars järnkrets sluter sig ge*
nom underlaget. Spolens induktans är då
beroende av storleken på detta »gap»,
dvs. skiktets tjocklek. På denna princip
ha kommersiella instrument baserats. Nog*
grannheten är ganska ringa.
Zeiss’ interferenskomparator (Kohlrausch,
Praktische Physik I, s. 40) grundar sig på
ljusstrålars interferens och användes för
att med högsta grad av noggrannhet jäm*
föra normaler för längdmätning.
Normaler för längdmätning: passbitar. För
kontroll av längdmått och mätverktyg an*
vändas normaler av olika slag och varie*
rande noggrannhetsgrader. Betr. meterpro*
totyper, rikslikare m. m. hänvisas till av*
delningen Tekniska enheter. Här skola
endast de för praktiskt verkstadsbruk av*
sedda passbitarna omnämnas.
En passbit är en parallellepipedisk kropp
av härdat stål, på vilken tvenne mot*
stående sidoytor äro med utomordentlig
noggrannhet slipade plana och parallella
med ett bestämt inbördes avstånd. Slip*
ningen är gjord med sådan precision, att
passbitarna inbördes besitta en betydande
vidhäftningsförmåga.
Därigenom att passbitarna tillverkas
med progressiv tolerans, dvs. så att det
relativa felet i deras längd alltid är det*
samma, kunna de kombineras med var*
andra, så att flera sammanställda passbitar
bilda ett visst mått med samma noggrann*
het som en enda större. På detta sätt kan
man bilda praktiskt taget vilka mått som
helst, om man till sitt förfogande har ett
lämpligt urval av passbitar av olika di*
mensioner.
AB C. E. Johansson tillverkar på grund
härav passbitar i vissa bestämda serier,
t. ex. följande, som är den för allmänt
verkstadsbruk fullständigaste:
l:a serien innehåller 49 passbitar med
mått om resp. l,oi, 1,02,..., 1,49 mm och
en extra bit om l.oos mm. Andra serien
innehåller likaså 49 bitar med måtten 0,50,
1.00...., 24,50 mm. Tredje serien omfattar
passbitarna 25—50—75—100 mm. Slutligen
finnes en serie om 9 bitar med måtten
1.001, 1,002, ..., I,oo9 mm. Måttet 29,58 mm
t. ex. bildas sålunda av l,os mm ur första
serien, 3,50 mm ur andra serien och 25 mm
ur den tredje serien.
Passbitarna framställas i fyra olika nog*
grannhetsgrader:
AA. Fel ±0,o5i" +
A. Fel ± 0,i jM +
106,
(I = passbitens längd)
I
5 • 105
B. Fel ± 0,2/" +
2 • 105
Fel
Som en följd av den progressiva tole*
ransen och den noggrannhet, med vilken
passbitarna tillverkas, äro de självkontrol*
426
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
