Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrolyters ledningsförmåga - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIKALISK-KEMISKA LAGAR OCH DEFINITIONER
förekomma, utan de, som formellt skrivas
så, äro sammansatta av enklare reaktio*
ner, som följa efter varandra. Är härvid
en av dessa mycket långsammare än de
övriga, blir denna hastighetsbestämmande.
Förloppet av de ovan matematiskt be*
handlade reaktionerna stores ofta på ett
eller annat sätt, t. ex. därigenom att pro*
dukten kan reagera vidare, att reaktionen
kan ske på flera sätt, eller att reaktions*
produkterna reagera under återbildning
av utgångsämnena.
Reaktionshastighetens temperaturbero=
ende framgår av Arrhenius’ ekvation:
din k — —!*r
—dT~~~ jRP" integrerat k=se Rr
vari k är hastighetskonstanten, R gas*
konstanten, T absoluta temperaturen och
U den molära aktiveringsenergin eller
den energi, som måste tillföras 1 mol, för
att dess molekyler skola kunna reagera.
För bimolekylära reaktioner kan det se*
naste uttrycket approximativt tolkas så*
lunda. Integrationskonstanten s är det
antal mol per sekund och liter, vars molé*
_Ua
kyler kollidera med andra, och e ri
är den bråkdel, som är aktiverad, dvs.
har tillräckligt hög energi. Kollisioner
mellan oaktiverade molekyler leda ej till
reaktion.
Är för reaktionen aA + bB + ... — qQ +
+ rR + ... hastighetskonstanten kt och för
den omvända reaktionen k2 samt jäm*
viktskonstanten K, gäller K = kjk2. Reak*
tionsvärmet för reaktionen är med ana*
loga beteckningar Ual— Ua-,, alltså skillna*
den i aktiveringsvärme. Detta kan förstås
så, att de ämnen, som skola reagera, måste
få sin energi höjd med beloppet Uaj för
att nå det aktiverade tillstånd, i vilket
reaktionen är möjlig. Efter reaktionen
faller produkternas energi med beloppet
Ua2. Totaländringen i energi (reaktions*
värmet blir alltsåt/a, — Ua2. Vid den om*
vända reaktionen måste samma »energi*
tröskel» passeras från andra hållet, och
reaktionsvärmet blir Ua2—UaV
Katalys kallas företeelsen, att en reak*
tions hastighet påverkas genom närvaron
av ett ämne, som visserligen deltager i
reaktionens mellanled, men ej förbrukas
utan ständigt återbildas och ej ingår i
reaktionsprodukten. Detta ämne kallas
katalysator, och om reaktionen påskyndas
talar man om positiv katalys (detta är
vad man vanligen menar med »kata*
lys»), i motsatt fall om negativ. Vi an*
taga, att reaktionen A + B->AB är långsam.
En positiv katalysator K verkar då så,
att reaktionerna A + K^AK, AK + B->
-kA.B + K tillsammans gå fortare. Ver*
kan förklaras av att dessa reaktioner be*
höva lägre aktiveringsenergi. Innehållas
både de deltagande ämnena och katalysa*
torn i en och samma fas, användes ter*
men homogen katalys. Äro t. ex. däremot
de reagerande ämnena och produkterna
gasformiga under det att katalysatorn är
fast, kallas processen heterogen katalys
(ofta kontaktkatalys). Detta är en ofta
använd form av katalys.
Elektrolyten ledningsförmåga
Definitioner, Faradays lag. Vid upplösning
av elektrolyter i vatten (och andra polära
vätskor) bildas i större eller mindre ut*
sträckning joner, laddade partiklar, som
ha självständig existens i lösningen. Vid
elektrolys komma de positiva jonerna,
katjonerna, (metalljoner och vätejonen)
att vandra i det elektriska fältets riktning,
alltså mot den negativa elektroden, kato=
den, och omvänt för de negativa jonerna
eller anjonerna (klor*, sulfat* etc. samt
hydroxyljoner), som vandra mot den posi*
tiva elektroden, anoden.
518
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
