- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
790

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OPTIK

Fig. 5/22. Interferometer för vätskor.

kompensatorplatta, Pg^fast kompensator*
platta, H = hjälpplatta, F = kikare med
okular Ok. Tr = mättrumma för den vrid*
bara kompensatorplattan. A och B = gas*
tillförsels? och avloppsrör för försöksgasen.
Från kollimatorn utgår ett parallellt stråk
knippe. I de båda spalterna i dubbelblän*
dåren uppstår Fraunhofers böjningsfeno*
men. Man erhåller ett övre par kohärenta
strålknippen, som går genom rören, och
ett nedre par, som icke går genom rören
och som således utgör ett referenssy*
stern. I kikarens objektivbrännplan erhål*
les två överlagrade interferenssystem, vilka
observeras med ett cylinderokular. Van?
ligen användes vitt ljus. Interferensbilden
består av ett centralt vitt vertikalt smalt
band, omgivet av två svarta ränder och
därutanför färgade band. Om gaskam*
rama och kompensatorn äro nollinställda
erhålles av de övre och nedre strålknip*
pena exakt över varandra liggande lika
interferensbilder. Ändras gasinnehållet i
den ena gaskammaren flyttas interferens»
bilden från de övre strålknippena. Ge*
nom att ändra kompensatorplattans läge
kan man återställa utgångsläget. Genom
att kompensatorplattan är snedställd kan
vägskillnaden såväl ökas som minskas.
Vridningsstorleken avläses på trumman,
och den kan antingen vara kalibrerad med
enfärgat ljus eller också empiriskt grade*
rad för vissa speciella mätningar (se denna
handboks kemiska del, brytningsindexbe*
stämningar). C02*halten i luften kan be*

Fig. 5/23.

Fig. 5/24.

Fig. 5/23. Normal sfärometer.
Fig. 5/24. Precisionssfärometer.

stämmas med en mätnoggrannhet av

±0,O4 %.

I fig. 5/22 åskådliggöres en kombinerad
gas*vätskeinterferometer, som bygger på
autokollimationsprincipen. T2 = kärl för vat*
ten för att hålla temperaturen konstant.
T = termometer, B = belysningsanordning,
W = vätskekammare (se den kemiska de*
len, brytningsindexbestämningar).

Bestämningar av brännvidd för
speglar och linser, huvudplans lägen och
linsfel

Bestämning av konstruktionselementen
1. Krökningsradien med sfärometer. Sfä*
rometern (fig. 5/23) placeras först på ett
plant underlag och visarens ställning av*
läses, och sedan på den sfäriskt buktiga
ytan, vars krökningsradie skall bestäm*
mas, varefter visarens ställning ånyo av*
läses. Mittelspetsens höjdlägesändring = fi
och kantlängden i liksidiga triangeln mel*
lan de fasta hörnspetsarna = Z

1 h

I fig. 5/24 åskådliggöres en sfärometer
för noggrannare avläsning. R = en ring,

790

INGEN JÖRSH ANDBOKEN I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0806.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free