Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbeskaffenhetens praktiska betydelse
ökning inträtt, får man utom profildjupen
även studera ytornas bärkurvor och me*
deldjup. Med utgångspunkt från att av*
nötningshastigheten approximativt i varje
ögonblick är omvänt proportionell mot de
bärande ytornas storlek, kan man beräk*
na tidpunkterna för godtyckliga spelök*
ningars inträde i °/o av den totala avnöt*
ningstiden, sedan denna bestämts genom
försök vid olika material, lagertryck,
smörjmedel och övriga inverkande drifts*
förhållanden.
Ytans inverkan på hållfastheten
Repor eller andra likartade ojämnheter
i gjutna, smidda eller med skärverktyg
framställda ytor verka som brottanvisnin*
gar och försämra hållfastheten. Därför
väljer man ofta vid tillverkning av myc*
ket hårt ansträngda maskindelar en fin*
bearbetningsoperation, såsom slipning eller
polering som sista arbetstempo.
Vid sammansatta påkänningar i arbets*
stycket har profilkurvans bottenradie r
en viss inverkan. Vidare äro de ytfel, som
ligga vinkelrätt mot kraftriktningen, mer
Fig. 7. Utmattningsgränsen i antal varv till
brott för en axel, som svarvats med mat=
ningen s mm/varv och där ytjämnheten
varierar med X H/r.
Fig. 8. Utmattningsgränsens beroende av
ytbeskaffenheten. Polerad yta 100 °/o.
skadliga än de som ligga mera parallellt.
Utmattningshållfastheten är beroende av
funktionen V H/r och av avståndet mellan
ojämnheterna — vid skärande bearbetning
av matningen s mm/varv, fig. 7.
Även mycket små, vassa angrepp i yt*
skiktets korngränser, som uppkomma ge*
nom korrosion, äro farliga. I fig. 8 visas
utmattningsgränsen vid olika ytbeskaffen*
het i % av värdet för polerad vta. Korro*
sionsproblemet behandlas utförligt i den*
na handboks Materialdel.
Ytans vidhäftningsförmåga är beroende av
dess kristallografiska struktur, se s. 44.
MASKINTEKNIK
i
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
