Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
och 8/11 visa detaljer av dylika pendel?
bägarverk. Deras stora olägenhet är de
många rörliga delarna, som medföra högre
anskaffningskostnader, större slitage, öka?
de underhållskostnader och minskad drift?
säkerhet. Transportören blir med nödvän?
dighet tung och dyr. Kedjan måste anord?
nas med rullar, som kräva omsorgsfull
smörjning — helst automatisk —, om ef?
fektbehov och slitage skola hållas nere.
Kedjans stora delning (300—900 mm)
medför pulserande gång med extra dyna?
miska påkänningar i de dragande organen
och drivmaskineriet. En del firmor ha ut?
fört speciella hastighetsutjämnare för att
avhjälpa denna olägenhet. En betydande
olägenhet är också det oljud, som i regel
uppstår, då skoporna slå emot tömnings?
anslaget. Driftsäkerheten är ej så hög som
hos exempelvis bandtransportörer, och un?
derhållskostnaderna äro ingalunda obe?
tydliga. Antalet smådelar i ett bägarverk
är oerhört stort.
Bägarverk äro dock lätta att anpassa efter
de lokala förhållandena och lämpa sig väl
för anläggningar, där utrymmet är trångt.
Utförandet enligt figurerna med en axel
och tillhörande distansrör över och igenom
skopan är mindre lämpligt, ty det hindrar
på? och avlastning i synnerhet vid stor?
styckigt gods.
Skophissar
Vid stora lyfthöjder och stor styckestor?
lek hos godset lämpa sig skopelevatorer
och bägarverk mindre väl. En skophiss ar?
betar under sådana förhållanden i läng?
den mera tillfredsställande och ställer sig
därjämte billigare i anskaffning. Med
skophiss avses en transportanordning, där
en plåtbehållare, vanligen kallad skopa
eller vagn, stundom även »hund», spelas
upp med sin last i mer eller mindre verti?
kal riktning och i övre läget automatiskt
tömmer lasten genom att bringas i stjälp?
läge. Benämningen hiss är fullt befogad,
då vagnens styrning sker medelst gejder,
och i dylika fall är en skophiss underkas?
tad en del av de bestämmelser, som Riks?
försäkringsanstalten utfärdat att gälla för
hissar.1 Rullar vagnen på skenor, be?
nämnes anordningen ofta »hundbana». I
det följande användes benämningen skop?
hiss, då lutningen av banan överstiger 45°.
I annat fall hänföres uppfordringsanord?
ningen till »spårbanor för lindrift», vilka
behandlas i ett senare kapitel.
Skophissar bruka i allmänhet hänföras
till kontinuerligt arbetande transportan?
ordningar, även om de ofta arbeta inter?
mittent. Men de kunna utan svårighet gö?
ras helautomatiska. I de flesta fall nöjer
man sig med halvautomatisering, vilket
innebär, att vagnen efter pålastning me?
delst tryckknapp sändes upp och efter
tömning i övre läget automatiskt åter?
vänder till utgångsläget. Den helautoma?
tiska skophissen, som bl. a. användes vid
större gruvor, kräver en speciell pålast?
ningsanordning, vilken av firmorna utfö?
res på olika sätt och numera bragts nära
fulländning. Denna typ ställer sig givetvis
mycket dyrare i anskaffning.
Allmänna anordningar
En skophiss består i sin enklaste form
av vagn, stållina, spel, bärande konstruk?
tioner med gejderanordning samt manö?
ver? och säkerhetsapparater. Fig. 8/12 vi?
sar tre olika system för den allmänna ut?
formningen: a) icke utbalanserad vagn
med manuell pålastning samt halvautoma?
tisk drift, b) skopvagnen utbalanserad
medelst motvikt och i övrigt som a), c)
dubbla vagnar med helautomatisk, konti?
nuerlig drift. Spelet är i samtliga fall pla?
cerat på golv? eller marknivån, men intet
1 Rfa, S52, Anvisningar Nr 9/1939 angående skydd mot yrkesfara vid hissar.Sthlm 1940.
352
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
