Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. — msk-» «-.««–·- ..»-W, - —-..,-·.-.-t·–».-«·
Modulesring och störningar
————————————————-—-———
Mlmwsyw Odsfanlelfm
« mpllfockmäwskmy
FremnsmocwloHnF
kosmodslermy
WWW
Fig. lX7. Amplitud-, frekvens- och fasmm
dulerad bär-Våg.
stort band vid frekvensmodulering medan
vid fasmodulering bandet är proportionellt
mot komponentens frekvens. l allmänhet
är dock inte g((») oberoende av frekven-
sen, varför man bättre kan utnyttja det
tillgängliga frekvensbandet genom att före
moduleringen låta tidfunktionen f(t) pas-
sera genom ett korrektionsnät, som i det
ideala fallet har frekvenskarakteristiken
ng((0). varigenom alla frekvenskompo-
nenter bli lika stora och fullständigt ut-
nyttja bandet. l de flesta fall känner man
dock inte tidfunktionens spektrum så
noga, att man kan dimensionera ett kor-
rektionsnät efter det, utan man får nöja
sig med en mer eller mindre grov approxi-
mation. Praktiskt utnyttjar man ofta endast
det faktum att g(m) är liten i den övre
delen av frekvensbandet, och därmed gör
den relativa amplituden av de högre fre-
kvenskomponenterna större. Orn detta
sker med ett korrektionsnät med frekvens-
karakteristiken h(s-)), återfår man efter de-
moduleringen på mottagarsidan den ur-
sprungliga tidfunktionen genom att låta
den passera ett nytt korrektionsnät med
frekvenskarakteristiken 1Jh(cu).
Av ovanstående anledning är det i prak-
tiken svårt att skilja på fas- och frekvens-
moduleringssystemen, då skillnaden endast
ligger i en modifikation av tidfunktionens
spektrum. Det finns heller ingen större
anledning att skilja på dem, utan man bru-
kar med begreppet frekvensmodulering
sammanfatta såväl de rena fas- och fre-
kvensmoduleringssystemen som de nämn-
da mellanformerna med korrigerade spekt-
ra. Ett sådant frekvensmoduleringssystem
har då som karakteristiska parametrar den
maximala frekvensavvikelsen fd och den
högsta moduleringsfrekvensen fm samt
. . fd
moduleringsmdex «« = —-
fm
och bandbredd B=2(»H) f»,:2(f«2Jsf»-)
Grafisk framställning av moduleringen
Bärvågen kan grafiskt representeras av
en visare
U0= onlespo
i det komplexa talplanet. Bärvågens mo-
mentanvärde blir då denna visares projek-
tion på en med bärfrekvensen roterande
tidlinje, dvs. en linje genom origo som med
den positiva reella axeln bildar vinkeln
mot (fig. 1X8). Vid modulering kommer det
komplexa bärvågsuttrycket att modifieras
med en faktor, moduleringsfunktionen
M(t). Om denna är reell erhålles endast
en storleksändring av bärvågen, medan
en komplex moduleringsfunktion även ger
en riktningsändring. I det allmänna fallet
är alltså M(t) komplex:
M(t) = p(t) Hq(t)
Om man antar att bärvågsvisaren har
längden ett och begynnelsefasen noll, kom-
mer den komplexa moduleringsfunktionen
att ange den kurva efter vilken bärvägsvi-
sarens spets rör sig, dvs. denna kurva är
x=p(t)
y=q(t)
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
