Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEORI
—————-———.————-——-—————
Vid komplexa dämpningar användes
alltid det naturliga logaritmsystemet, var-
vid dämpningen erhålles i neper och fas-
vridningen i radianer. Det dekadiska sy-
stemet skulle visserligen ge dämpningen i
decibel men icke kasvridningen i någon
gängse enhet och är f. ö. ur andra synpunk-
ter mindre lämpligt vid komplexa uttryck.
Allmän fyrpolteori
Fyrpolens grundekvationer. Ekvivalenta nät
Med ett n-poligt impedansnät menas ett
nät med n st. knutpunkter, där var och
en av dessa är förbunden med alla de
övriga medelst impedanser bestående av
koncentrerade element, således resistanser,
induktanser och kapacitanser. Eventuellt
förekommande ömsesidiga induktanser
kunna representeras av det ekvivalenta
schemat enligt fig. 2X37, sid. 57. Om alla
impedanser äro oberoende av strömmar och
spänningar säges impedansnätet vara lin-
järt och, om alla resistanser äro positiva
och inga emk:er finnas, säges impedans-
nätet vara passivt.
Om fyra av polerna i ett passivt, lin-
järt impedansnät sammanföras till två pol-
par, säges med avseende på dessa impe-
dansnätet vara en kyrpoL Denna symboli-
seras vanligen med en rektangel med fyra
uttag. ordnade parvis (fig. 2X57). Om över
det ena paret uttag, ingångspolparet, lig-
ger en spänning U1 och därvid erhålles en
ingående ström Il, och över det andra, ut-
gångspolparet, ligger en spänning U2 och
därvid erhålles en utgående ström Iz-
gäller
UI = (Zs1 "l- Zp)ll—Z-sls
U2 = Zpli—(Z82 TL Zp)12
Mot dessa fyrpolens grundekvationer
svarar ett till fvrpolen ekvivalent T-nät,
med impedanserna Z81 och Z«2 i seriear-
marna samt Z» i shuntarmen (kig. 2X58).
En alternativ form för kyrpolens grund-
ekvationer är
li = (Ypr l Ys) U1—Y8U2
IF Y8U1—(Y«,HLY,,.»,)U2
Mot dessa ekvationer svarar ett till fyrpo-
len ekvivalent Il-nät, med admittanserna
Ym och Y» i shuntarmarna samt Ys i se-
riearmen (fig. 2X59).
T- och ss-näten äro naturligtvis också
ekvivalenta, varvid
1 Z —z Z«Iz»
JTTIZ m— x14Z»Js——-zxe-
l–Z —Z Hz ÆZMZNZ
Ys— «— 81 82 Zp
» l-— ·—Z —Z Z EFF-Ys-
YPZ — IDE-— .K«.’-l· » ZW«
eller
Zsp -L––—— Zisxes
« Y»Y1"ZHZ»«»,EZ«2
Ymist Y « » s
122
Z ––1 — — ZIOIZLI
« Y Y»—Z HLZEZ.,
Y -l·Y 0«·l-’P-l- -p-«— pl s »-
Pl p-, Ys
? l — ZZZPL
W— Y –Y– Z ILZ JFZF
P-’ « Pl s p-
YPTZÆYS -·Y––
pi
ses-« s - s
4 ; dl
Fig. 2-57.
Fig. 2-58.
Fig. 2X59.
Fig· 2X57. symbolisk beteckning för en fyrpol Fig. 2X58.Fyrpoligt T-nå«t. Fig. 2J59. Fyr-
poligt ss-nät.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
