Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEORI
,—————-·——————-———–-—————
W
Man får således, under förutsättning att
endast en vågtyp förekommer i vägleda-
ren, ur ledningsteoretisk synpunkt fullt-
analoga förhållanden med dubbelledning-
arna, varför teorin för dessa i tillämpliga
delar omedelbart kan överföras på vägle-
darna.
Diskontinuitetseffekter
En diskontinuitet i vågledaren, t. ex. en
övergång till annan dimension eller annat
dielektrikum eller införandet av en metal-
lisk eller ickemetallisk stav, skiva eller
kloss i vågledaren orsakar i närheten av
diskontinuiteten en störning av fältet. Den-
na störning kan betraktas som bestående
av ett i det allmänna fallet oändligt antal
högre våg-typen Om emellertid våg-
ledarens dimensioner äro sådana att endast
den dominerande vågtypen kan fortplanta
sig med liten dämpning, komma de högre
Fig, JX14. Vågledardiskontinuiteter och de-
ras lågfrekventa ekvivalenter vid den do-
minerande vågen.
160
vågtyperna att snabbt dämpas ut, så att
man någon eller några våglängder från
diskontinuitetsstället endast har den domi-
nerande vågen. Med avseende på sin fjärr-
verkan är då diskontinuiteten ekvivalent
med en koncentrerad impedans. Fig. ZX14
visar några olika typer av diskontinuiteter
i rektangulära vågledare och deras låg-
frekventa ekvivalenter vid IBM-vägen
Resonatorer
Allmänt
Om man avslutar en dubbelledning eller
vågledare med en kortslutning i ena än-
dan, så kommer en däremot inkallande våg
att totalreflekteras, och man får stående
vågor på ledningen. Om man kan försum-
ma ledningens förluster, blir impedansen
noll i alla punkter som ligga ett helt antal
halva våglängder från kortslutningsstället·
Om man i en av dessa punkter placerar
en ny kortslutning, kommer den reflek-
terade vågen att ånyo reflekteras och på-
så sätt, att den kommer i fas med den in-
kallande vågen mot det förra kortslutnings-
stället· Mellan två på ett helt antal halva
våglängder från varandra placerade kort-
slutningar kan man således få en energi-
vandring fram och tillbaka. dvs. i det av
kortslutningsställena avgränsade lednings-
stycket kan upplagras en elektromagnetisk
energimängd. En dylik anordning kallas
för en resonator.
Totalreflexionerna i ledningsändarna
kunna också erhållas genom att ledningen
där lämnas öppen, men speciellt vid högre
frekvenser är detta olämpligt, då man här-
igenom kan få avsevärda strålningsförluster.
Om ledningen är kortsluten i ena ändan
och öppen i den andra, erhålles resonans
vid en ledningslängd, som är ett helt antal
fjärdedels våglängden I allmänhet gör man
inte resonatorn längre än en halv resp.
en fjärdedels våglängd.
Resonatorns lågfrekventa ekvivalent är
den vanliga svängningskretsen. Denna ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
