- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 3a. Teleteknik. Allmän elektroteknik /
162

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TELETEKleK TEORI

Man kan öka resonansfrekvensen hos
burkkretsen genom att göra plattan mindre
och dess avstånd till burkväggen större.
Genoin att låta plattan och pelaren helt
försvinna får man en tom burk. Burkkret-
sen har övergått till en vågledarresonator.

Ledningsresonator ii

lnimpedansen för en förlustfri dubbel-

ledning som är kortsluten i fjärrändan är
Zin= fzo kg kårs

där Zo är ledningens karakteristik och s
dess längd. Då denna är en fjärdedels våg-
längd blir inimpedansen oändlig. l närhe-
ten av den mot våglängden svarande fre-
kvensen uppför sig således ledningen som
en parallellresonanskrets. Om ledningen
har resistansen r per längdenhet och i
kortslutningsstället en resistans R» blir
inimpedansen i närheten av resonans pa-
rallellkopplad med en resistans

och resonatorn får ett Q-värde

· Z
Q=T—0—-
Z— rstRk
Vågledarresonatorn

En vågledarresonator är i princip ett
rum, begränsat av metalliska väggar· Be-
traktad som resonator har den ett oänd-
ligt antal resonansfrekvenser, var och en
svarande mot en viss vågtyp.

För en parallellepipedisk resonator med
dimensionerna a, h och c, bli resonans-
våglängderna

2

z«V(2«:)T«(3ka

där m, n och p äro hela tal. Vissa kombi-
nationer av dessa, där ett eller två äro noll,
ge dock icke fysikaliskt realiserbara fält-

162

bilder, varför de icke kunna förekomma.
svängning-stormen betecknas TE»mo eller
Icme varvid dock är att observera, att
det beror på från vilket håll man betrak-
tar svängningen, om den skall anses vara
transversellt elektrisk eller magnetisk.

Fältstyrkeuttrvcken kunna erhållas ur
desamma för vågledarna. kör t. ex. TEJOF
svängningen erhålles

Trx Jiz
E = E « —- ’ ..- .
» osin a sin c
L Eo yrx 72
H ,— , sin —- cos —-
« 2 Co
Ä E . 7
H»— , –0- cos —«–— sin - ?-
« 2 Co c

i en vågledarresonator med tvärsnittsdi-
mensionerna a och b samt längden c (jäm-
för fig. 3X10). Detta svarar mot en fält-
bild, där de magnetiska fältlinjerna cirku-
lera runt resonatorn parallellt med Itz-
planet, de elektriska fältlinjerna gå
vinkelrätt mellan planen y=0 och y=b
och det elektriska fältet är starkast mitt i

. a c
resonatorn, dvs· vid x=3, z= Y.

I en cirkulärcylindrisk resonator kunna
resonansvåglängder och fältstyrkeuttryck
också bestämmas genom att man utgår från
vågorna i den cirkulära vågledaren. Den
dominerande svängningen, dvs. den sväng-
ning som har den lägsta frekvensen, har
dock något speciell karaktär. Resonansvåg-
längden för denna är lika med vågledarens
gränsvåglängd (sid. 156)

där a är resonatorns radie. Fältstyrkeut-
trycken bli

ZAr )

27tr
E«:E»J» (T— )

. Eo
HEIER-
De magnetiska fältlinjerna cirkulera runt

resonatorn och de elektriska gå mellan
dess plana ändytor. Fältbilden svarar så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 10:14:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/3a/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free