Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELETEKNISK TEORI
——————————-————-——-————————-——«
————————«———————-——————————
längder, varför det är en viss fasskillnad
mellan dem, och denna kan vara sådan
» att vågorna släcka ut varandra. Under
dygnet varierar reflexionshöjden i jono-
sfären och därmed rymdvågens väglängd
och fasvinkek så att fasskillnaden mellan
markvåg och rymdvåg ändras och man får
en med tiden starkt varierande fältstyrka.
Detta är ett av de fenomen som samman-
fattas i begreppet fading. Vid långvåg och
markvågsutbredning användes alltid ver-
tikalt polariserade vågor.
Vid mellanvåg (1000 m)Ä) 100 m,
0,3 Mpls(f(3 Mst) är markdämpnin-
gen större och sålunda räckvidden mer
begränsad. Rymdvågen absorberas om da-
gen i D-skiktet men reflekteras om natten
av E-skiktet. Man får i allmänhet en zon
på ett visst avstånd från strålningskällan,
där om natten mark- och rymdvåg inter-
ferera och resultera i fading. innanför
denna zon dominerar markvågen hela dyg-
net och utanför den rymdvågen om nat-
ten. Vid mellanvåg användes alltid verti-
kalt polariserade vågor.
Vid kortvåg (100 m )-1 )10 m, 3 Mst
("f(30 Mst) är markdämpningen så
stor att markvågen endast ger obe-
tydlig räckvidd. Av denna anledning
använder man sig här uteslutande av di-
rekt- eller rymdvåg. Direktvågen har en
räckvidd ungefär till eller något längre än
horisonten från strålningskällan sett. Där-
utanför kommer en s. k. nollzon, där fält-
styrkan är ingen eller obetydlig. På ett
visst avstånd från strålningskällan, det s. k.
skipavståndet, infaller rymdvågen och där
erhålles åter en större fältstyrka. Att rymd-
vågen ej reflekteras till området närmast
strålningskällan beror på att reflexion i
jonosfären för en frekvens över den kri-
tiska först inträffar vid snett infall, be-
stämt av den kritiska vinkeln. En reflek-
terad våg kan då inte nå marken närmare
strålningskällan än på ett visst avstånd, be-
stämt av den kritiska vinkeln och det re-
flekterande skiktets höjd över jordytan.
170
Vågen kan reflekteras fram och tillbaka
flera gånger mellan jordytan och jonosfä-
ren. varigenom mycket stora räckvidder
kunna erhållas. Vid kortvåg sker reflexio-
nen i jonosfären mot F-skikten. Om dagen
erhålles en viss absorption i D- och E-
skikten, varför fältstyrkan från rymdvågen
blir större om natten. Reflexionsverkan
hos jonosfärskikten blir sämre om natten.
varför vid de kortaste våglängderna,
rymdvågens fältstyrka kan sjunka om nat-
ten. Vid rymdvågsutbredning har man«i
allmänhet att räkna med en mängd effek-
ter som ge en varierande fältstyrka hos
den återreflekterade vågen. Dessa effek-
ter bruka sammanfattas i begreppet fading.
Vid kortvåg och rymdvågsutbredning an-
vändes alltid horisontellt polariserade vå-
gor. Vid direktvågsutbredning kan vilken
polarisationsriktning som helst användas,
men den horisontella är vanligast.«
Vid ultrakortvåg och mikrovåg (-1(10
m, f)30 Mst) användes enbart direkt-
vågen. I vissa fall kan dock s.k. spora-
diska reflexioner från F-skikten erhållas
ända ned till några meters våglängd. Dessa
sporadiska reflexioner sammanhänga med
särskilt hög elektrontäthet och speciellt
gynnsamma utbredningsförhållanden och
kunna i allmänhet inte komma till regul-
jär användning. Direktvågens räckvidd är
begränsad av den optiska sikten och av
denna anledning placerar man strålnings-
källorna så högt som möjligt. Vid direkt-
vågsutbredning är polarisationsriktningen
godtycklig.
Antenner
Allmänt
En antenn är en strömförande le-
dare som omger sig med elektriska och
magnetiska fält av sådana riktningar och
faslägen att en avsevärd utstrålning av
effekt erhålles. Antennen är således en
strålningskälla. Effektutstrålningen sker
med en sfärisk elektromagnetisk våg, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
