Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONl
vecklats som väntetrafik, dvs. abonnen-
terna få vänta tills deras samtal kommer
i tur. En successiv förskjutning av trafiken
från trafikstark tid till trafiksvag tid upp-
nås därigenom.
l en interurbanstation behandlas inter-
urbantrafik av tre slag. nämligen avgåen-
de, ankommande och transitotrafik. Av
dessa har man det största expeditionsar-
betet med den avgående trafiken. Man
måste här ta emot beställningen, skriva ut
samtalslappen, etablera förbindelsen när
samtalet kommer i tur och övervaka sam-
talet för att på samtalslappen notera kost-
naden för samtalet. Avvecklandet av trans-
itotrafiken vållar också svårigheter då det
här gäller att koppla ihop två ledningar-,
som i allmänhet ej samtidigt äro lediga.
Den ena ledningen måste här hållas obe-
lagd i väntan på att den andra skall bli
ledig. större interurbanstationer erbjuda
mycket svåra organisatoriska problem, vil-
ka i allmänhet måste lösas från fall till fall.
lnterurbanstationerna äro till sin natur
LB-stationer. De speciella expeditionsför-
hållandena sätta emellertid helt sin prägel
på deras utförande. Den manuella tekni-
kens element har tills på de allra sista
åren uteslutande kommit till användning
för stationerna. I och med att interurban-
ledningsknippena bli större kan man emot-
se att väntetrafiken ersättes av direkt ex-
pedierad trafik. lnterurbanstationerna kom-
ma då att byggas upp företrädesvis med
den automatiska teknikens element.
Automatiska stationer
Automatiska stationer arbeta givetvis
liksom de manuella i stjärnformiga nät fig.
2X3 s. 287. Automatsystemen äro princi-
piellt centralbatterisystem, då stationsbatte-
riet lämnar matningsström till abonnen-
tens mikrofon. I automatstationerna på-
verka abonnenterna från sina apparater
direkt kopplingsorganen.
294
Konstruktionselement
Reläer. Det mest använda konstruktions-
elementet inom automattekniken är tele-
fonreläet. se s. 288.
Väljare. En väljare kan beskrivas som en
flerpolig flervägsomkastare, som är elekt-
riskt eller mekaniskt driven· l sin allra
enklaste form består en automatisk väl-
jare av en ärts-anordning a (fig. 2J12), en
kontakt-arm b och ett kontakt-fält c. Driv-
mekanismen, på ett eller annat sätt styrd
av ett kontrollerande organ, ställer ut kon-
taktarmen till något visst läge och åstad-
kommer därmed en förbindelse mellan
motsvarande ledare i kontaktfältet och en
till kontaktarmen ansluten ledare.
Den skisserade väljaren är l-polt«g eme-
dan den åstadkommer en enkeltrådig le-
dande förbindelse. En 2-polig väljare har
två kontaktarmar och 2-poligt kontaktfält
osv. De vanligen använda väljarna ha 3
till 8 poler.
Antalet kontaktlägen i väljaren benäm-
nes Våljarkapacitetem Antalet kontakt-
punkter i kontaktfältet=poltalet)(kapaci-
teten. Kontaktfältet med förbindning be-
nämnes ofta väljarmultipel på grund av att
i stationerna ofta flera väljare ha samma
ledare i sina kontaktfält.
Ett mycket stort antal typer av väljare
har framkommit under telefonteknikens
utveckling. Med hänsyn till framdrivnings-
sättet kunna väljarna indelas i steg-för-
IW-
a drivanordning. b kontaktborste, c kon-
taktfält.
Fig. 2X12. schematisk bild ai- Väljare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
