Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränsas härav. Däremot blir dämpningen
vid t.ex. 10 cm ganska obetydlig vid de
avstånd som komma ifråga. Empiriskt har
man funnit dämpningen ungefär propor-
tionell mot regnmängden per timme. Tab.
l:l anger dämpningen i dBka och per
mth regnmängd för olika våglängd.
Även om dämpningen på grund av ne-
derbörd är av mindre betydelse för våg-
längder över Z cm reflekteras dock en liten
del av vågorna mot täta moln, regnfronter
o. d., vilket kan vara mycket besvärande
i vissa fall, t.ex. vid radar. Man erhåller
på radarindikatorerna molnekon som gör
det svårt att urskilja de mål man vill iakt-
taga. Dessa förhållanden äro besvärligare
ju kortare våglängd som användes· Vid
vissa speciella våglängder, t.ex. just om-
kring 1 cm., förekomma även exceptionellt
stor dämpning på grund av resonansfeno-
men hos molekylerna i luften.
Riktverkan och reflexion
Mjkrovågorna ha även den karakteristi-
ska egenskapen att de kunna riktas i form
av smala strålknippen i viss riktning. Detta
sammanhänger med att antennerna kunna
dimensioneras stora i förhållande till våg-
längden. strålknippen med en bredd på 17
äro ej ovanliga. Detta medför att energin
kan koncentreras just i den riktning som
önskas, varigenom sändareffekten kan
minskas i hög grad i jämförelse med sän-
dare med rundstrålande antenn.
Mikrovågorna reflekteras på grund av
den korta våglängden och det ringa in-
trängningsdjupet i hög grad av föremål i
dess väg. Då ytorna äro plana och stora
i förhållande till våglängden bli de reflek-
terade vågorna även riktade i enlighet
med de optiska lagarna. Riktdiagrammet
hos en antenn, som strålar över ett plant
fält eller en vattenyta, kommer att påver-
kas av de strålar. som träffa och reflekte-
ras av fältet. I vissa höjdvinklar motverka
den direkta och reflekterade strålningen
varandra och i andra vinklar däremot sam-
Mikrovågar och deras användning
CLEMqu
ströJ»-Dys»j»ymm yjd fri xymcmmremjmy
––– strämwsckmymm xvii Mfamwe m- rem-«
fem-Me- max-ryls
Fig. Ill. Interferenslober Vid mark-
reflexion.
verka de beroende på olika gångväg och
olika fasförskjutning· En antenn, som ger
en enda huvudlob, om strålningen riktas
ut i rymden, kommer därför att ge ett an-
tal interferenslober om strålningen riktas
utefter en vattenyta eller en någorlunda
plan markyta (se fig. le). Interferenslo-
berna ligga tätare då frekvensen ökar och
då antennens höjd h över ytan ökas. De
vinklar, som lobernas maxima ligga över
marktan äro vid horisontellt polariserade
vågor:
) ZX SI
xix xxx sir
vid vertikalt polariserade vågor:
L ZX ZX-
2h izh 2h" Osv«
Detta gäller endast om vinklarna äro små.
Användningsområden
Mikrovågornas viktigaste användnings-
områden äro: radar, vissa navigerings- och
blindlandningssystem samt radiolänkar.
Det som först och främst betingar mikrovå-
gornas lämplighet för dessa områden är
deras rätlinjiga utbredning och möjlighe-
ten till riktverkan. Dessutom bidrager i
någon mån härtill mikrovågbandets stora
frekvensområde. Modulering med korta
pulser, som ju ofta användes i ovanståen-
de fall, kräver nämligen rätt stort fre-
kvensband.
Radar och navigeringssystem behandlas
i särskilda avsnitt av denna bok.
Radiolänkar
Dessa kunna karakteriseras som ett sy-
stem att överföra meddelanden på en eller
557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
