Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIKROVÄGTEKNIK
ofta flera kanaler liksom vid flerkanaltele-
fonsystem, varvid man emellertid ersätter
kabeln med en kedja av riktade mikrovåg-
förbindelser. Då mikrovågförbindelserna
äro begränsade till horisonten, måste man
bygga relästationer på lämpliga avstånd
för att överbrygga längre sträckor. Man
erhåller alltså en kedja av radiolänkar. Vid
varje relästation finnes en mottagare med
riktantenn som uppfångar signalerna. Mo-
dulationen hos signalerna förstärkes och
får på nytt modulera en sändare, som via
en riktantenn skickar signalerna vidare.
Genom att placera relästationerna på högt
belägna punkter i terrängen eller i torn
kunna avstånden mellan stationerna ut-
ökas med bibehållande av den optiska sik-
ten· Reläavstånden bli vanligen 3—5 mil,
men kunna ökas vid gynnsamma terräng-
förhållanden.
På en dylik mikrovågförbindelse kunna
utan svårighet ett tiotal telefonikanaler
överföras. För att kunna få dubbelsidig
förbindelse måste utrustningarna dubble-
ras så, att t.ex. varje relästation innehål-
ler två fullständiga mottagare och sändare·
Bärfrekvensen på intilliggande reläförbin-
delser böra vara olika för att hindra inter-
ferens,. men. påvarannan länk kan samma
frekvens användas-
Fördelarna äro:
l) den minskade anläggningskostnaden,
emedan inga långa kablar behöva nedläg-
gas;
Z) den korta tid på vilken ett dylikt länk-
system kan uppmonteras;
Z) möjligheten att flytta systemet allt
efter behov.
Pulsmodulering
I allmänhet använder man puls-module-
ring vid radiolänkar, som arbeta med mik-
rovågor, vilket innebär att sändaren arbe-
tar endast under korta tidmoment i pulser
(storleksordningen 1 As) med avsevärt
längre vilopauser emellan. (se även Puls-
teknik.) själva moduleringen sker sedan
558
genom att pulsernas antal, bredd eller tid-
läge på något sätt varieras. En av de van-
ligaste metoderna är »pulslägemodule-
ring», varvid tidläget på pulserna varieras
i förhållande till vissa speciella referens-
pulser, som skilja sig från de övriga vanli-
gen genom större pulsbredd. Mellantiden
mellan två referenspulser upptager lika
många pulser som antalet överföringskana-
ler. Pulserna ha var och en ett visst fixe-
rat tidläge i förhållande till referenspul-
sen i omodulerat tillstånd. Om modula-
tionsspänningen för en viss kanal i ett visst
ögonblick är positiv eller negativ kommer
motsvarande puls tidigare respektive sena-
re än detta tidläge, och avvikelsen är pro-
portionell mot moduleringsspänningens
amplitud. Anledningen till att pulsmodule-
ring fått så stor användning vid mikrovå-
gor är:
l) Mikrovågrören äro speciellt lämpade
för denna moduleringsmetod Amplitud-
och frekvensmodulering äro besvärliga att
åstadkomma i renodlad form vid de flesta
mikrovågrör.
2) Den för pulsmoduleringen nödvändi-
ga större bandbredden innebär ingen svå-
righet på grund av det stora frekvensut-
rymmer inom mikrovågområdet.
J) Vid flerkanalsystem blir utrustningen
på relästationerna enklare än vid andra
moduleringsmetoder, och vidare är över-
hörningen lättare att komma ifrån.
4) Signalerus-förhållandet blir gynnsam-
mare för samma medeleffekt på sändaren.
F) Inom radartekniken har pulstekniken
blivit i det närmaste allenarådande på
grund av den därmed förknippade princi-
pen för avståndsmätning.
Kap. 2. Oscillatorer
De elektronrör, som användes för alst-
ring av mikrovågor, äro huvudsakligen
trioder, klystroner och magnetroner. För
lägre effektbehov lämpar sig trioder och
klystroner, varvid dock trioderna äro be-
gränsade till frekvenser under ca 4000
Mst. För högre effekter användas både
klystroner och magnetroner ehuru de se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
