Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscillatorer
nare äro överlägsna när det gäller mycket
höga pulseffekter (vill(et t.ex. är fallet
vid radar).
Trioder
Vid frekvensområdet närmast under
mikrovågområdet, alltså ca 100——1000
Mpls, användas nästan uteslutande galler-
styrda rör, främst trioder. Flergallerrör ar-
beta sämre vid högre frekvenser· Trioden
har i allmänhet god verkningsgrad som
oscillator, är lätt att anpassa för olika kret-
sar och användningsområden och går myc-
ket lätt att amplitudmodulera. Dock blir
triodernas konstruktion besvärligare ju
högre frekvensen är. Rören måste göras
små och de tåla därför endast liten till-
förd effekt. Vidare sjunker verkningsgra-
den snabbt med ökad frekvens. Vid 4000
Mpls erhålles med nuvarande trioder en-
dast storleksordningen 0,1 W vid kontinu-
erlig drift, medan förhållandena vid puls-
drift äro mera gynnsamma så att bortåt 1
kW pulseffekt kan erhållas. de 500 Mpls
kan däremot ca 100 kW pulseffekt uppnås
med trioder och några hundratal W vid
kontinuerlig drift.
Triodens nackdelar vid högre frekvenser
äro:
l) Löptiderna för elektronerna bli jäm-
förbara med svängningstiden hos högfre-
kvensen.
2) lnduktanser och förlustmotstånd i
elektrod-tilledningarna få allt större för-
sämrande inverkan.
Löptiden i rören försöker man ned-
bringa genom att göra elektrodavstånden
» mycket små och genom att arbeta med
högsta möjliga anodspänning. lnduktansen
i tilledningarna nedbringas dels genom att
göra dem skivformade och dels genom att
låta dem ingå som delar i de avstämda
kretsar, vilka bestämma frekvensen. Fig-
2Xl visar utförandet av en triod 2C40 av
skivfogstyp (»light-house-tube» eller »fyr-
tornsrör» på grund av formen). Högfre-
kvensanslutningen till katoden sker via en
kapacitans med glimmerskivan (5) som lik-
l. Anod
Z. Glascylinder
Z. Galler
4. Katod
F. Glimmerskiva
6. Högfrekvensanslut-
ning till katoden
Fig. 2Xl. Fkivfogrör i· genomskårning
strömisolation till en metallhylsa (6) på
röret. Dsetta rör kan vid 3000 Mst ge ca
100 mW Avståndet mellan galler och ka-
tod är endast 0,075 mm och mellan galler
och anod 0,o25 mm.
som kretsar användas i allmänhet koaxi-
alresonatorer (avpassade längder av en
osymmetrisk ledning) vilka i rören direkt
insättas. Kopplingen är i allmänhet s. k.
gallerjordad koppling där gallret verkar
som en skärm mellan katodkrets och anod-
krets. Fig. 2J2 visar både den mekaniska
uppbyggnaden och det ekvivalenta elekt-
riska schemat för en sådan oscillatorkopp-
ling för 1000 Mpls.
Avstämningen av anodkrets och katod-
krets sker genom två förskjutbara kortslut-
ningsringar, (2) och (3) i fig. 2X2. Läng-
den mellan röret och kortslutningarna in-
ställes så att den blir Mk eller JZX4 elekt-
riskt sett. En avstämning till LX4 betyder
l. återkopplingsstift, 2. förskjutbar avstäm-
ning av anodkretsen, Z. förskjutbar avstäm-
ning av katodkretsen, 4. passagekonden-
sator för högfrekvensen, 5. kopplingsslinga
vid anodkretsen, 6. utkoppling av högfre-
kvensen, 7. katodkrets, 8. anodkrets.
Fig. 2X2. Oscillator för 1000 Mst med
skivfogrön
559
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
