Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIKROVÄGTEKNIK
Fig. 2XJ. Schema för oscillator för 1000
Mpls med skivfogrörn Beteclcningar se
fig. 2X2.
ofta på grund av kapacitanserna i röret att
den mekaniska längden blir orealiserbart
kort vid högre frekvenser. Man tillgriper
då ZMI längd. Äterkopplingen åstadkom-
mes t.ex. genom ett kopplingsstift som
kopplar över högfrekvensenergi från anod-
krets till katodkrets.
l fig. 2J2 går kopplingsstiftet (1) genom
ett hål i den cylinder som är ansluten till
gallret. Effekt uttages genom en liten
slinga (5) som är kopplad till anodkret-
sen (jfr fig. 2-3). Anodslutningen är hög-
frekvensmässigt kopplad via en konden-
sator (4) till anodkretsen för att isolera
resonatorsystemet med anodkrets och ka-
todkrets från anodspänningen. Den yttre
hylsan på rören är avsedd för högfrekvens-
anslutning till katoden via en kondensator
på 100 pF. Anslutningen av likspänning
till katoden sker liksom glödspänningen
via de vanliga rörstiften.
En liknande oscillatorkoppling, som an-
vändes vid ca 3000 Mst, visas i fig. 2-4.
Äterkopplingen åstadkommes här genom
att gallercylindern är avkortad så att ka-
todkrets och anodkrets direkt kopplas till
varandra. Kortslutningen (3 i fig. 2-4) mel-
lan anodanslutningen och den yttre katod-
cylinderna sker högfrekvensmässigt, trots
l· kopplingsstift för utkoppling av högfre-
kvenseffekt, Z. gallercylinder, J. avstämd
kortslutningscylinder, 4. anslutning av lik-
spänning till gallret.
Fig. 2l4. Oscillator för 3000 Mst med
skivfogrön
560
att kortslutningscylindern ej gör kontakt
med katodcylinderna. Genom att läng-
den på kortslutningscylinderna valts ÄX4
verkar den ur högfrekvensens synpunkt
som en kortslutning till katodcylindern
i andra änden närmast röret. Fördelar-
na med denna anordning äro dels att
anodkretsen ej behöver isoleras för
anodspänningen som i fig. 2J3 (med kon-
densatorn 4), dels att man slipper ett an-
nars besvärligt problem, nämligen kontakt-
fjädrarna i de förskjutbara kortslutnings-
ringarna (2 och J i fig. 2-3). Det fordras
nämligen stor omsorg vid konstruktionen
av dessa förskjutbara kontaktanordnin ar
för att kontakten skall bli god ur hög re-
kvenssynpunkt. Vanligen användas upp-
slitsade ringar av berylliumbrons vilka
förgyllas.
Klystroner
Klystronerna ha sin största-användning
för små effektbehov inom mikrovågområ-
det, t. ex. som överlagringsoscillatorer i su-
perheterodynmottagare och som sändare
upp till några tiotal W högfrekvenseffekt.
stora klystroner för flera kW kontinuerlig
effekt ha visserligen konstruerats men ha
hittills ej kommit till allmän användning.
Klystroner med två resonatorer kunna
användas både som oscillatorer och som
förstärkare, medan de med en resonator
(reflexklystroner) kunna användas endast
som oscillatorer. Verkningsgraden för dub-
belresonatorklystronen är teoretiskt omkr.
500X0 — i praktiken uppnås i allmänhet
endast några få Wo. Motsvarande värden för
reflexklystronen äro teoretiskt 20—30 M-
och praktiskt mindre än 1 Wo. Medan
elektronlöptiden vid trioder ej får över-
stiga en viss del av svängningsperioden och
därmed bestämmer den övre frekvensgrän-
sen, utnyttjas löptiden vid klystronen för
funktionen. Genom en variation av elek-
tronernas hastighet i takt med högfrekven-
sen i första resonatorn (klungaren, bunt-
cher), kan man få elektronerna att klumpa
ihop sig, varigenom sedan högfrekvens-
effekt utvinnes i andra resonatorn (fånga-
ren, catcher). Se vidare avsnittet Elektro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
