Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscillatorer
W
näk. Vid reflexklystronen utnyttjar man·
samma resonator för styrning och effekt-
upptagning och låter elektronerna gå fram
och tillbaka genom resonatorn. Detta
åstadkommes genom en negativ reflektor-
elektrod. som reflekterar tillbaka elektro-
nerna efter första passagen genom reso-
natorn. Reflexklystronen har fördelen att
vara enklare i uppbyggnad —- lättare att
avstämma mekaniskt med endast en reso-
nator och har dessutom möjligheten av
elektrisk avstämning inom ett visst begrän-
sat område (omkring 0,r- 0-«0) av arbetsfre-
kvensen genom ändring av reflektorspän-
ningen. Nackdelen är den sämre verk-
ningsgraden, men denna spelar i många
fall ej så stor roll, då man endast behöver
små effekter. Detta är speciellt fallet vid
överlagringoscillatorer för supereter0-
dynmottagare, där effektbehovet endast
är några mW, och där å andra sidan enkla
anordningar för frekvensavstämning äro
önskvärda.
Möjligheten till frekvensavstämning ge-
nom ändring av reflektorspänningen på
reflexklystronen är mycket värdefull, då
man vill anordna automatisk frekvensreg-
lering vid mottagare så att överlagrings-
oscillatorn låses fast i förhållande till sän-
daren.
Förhållandet att klystronens frekvens på-
verkas av spänningarna på dess olika
elektroder gör att de spänningar, varmed
den skall matas, måste stabiliseras om-
sorgsfullt för att hindra frekvensdrift. För-
utom frekvensen påverkas även amplituden
hos klystronens svängningar av elektrod-
spänningarna, och för en tillräcklig änd-
ring av spänningarna slutar den helt att
svänga. Fig. ZXF visar ett diagram över hur
frekvensen och effekten ändras vid varia-
tion av reflektorspänningen på en viss re-
flexklystron (2K25) vid viss mekanisk av-
stämning. Enligt figuren svänger denna
klystron för en reflektorspänning mellan
—135 och —168 V. l allmänhet finnas
även andra områden för reflektorspän-
ll:36E’I’
FF
40 s
FM O f, , " xi » s
s AMI-«- weffwrt « «
T Po J «« Ll
Esso . o.- :
så tl o.- z-
Zio U« Z
FM AI .z
f, ?-
s
Q
— Ml - MJ - lFtJ — löd
Eefletctorspänmny
Fig. 2X5. Uteffekt och frekvensändring
som funktion a» reflektorspänningen på en
reflexklystron 2 l( 25 vid ca 9300 Mst.
ningen, där klystronen svänger, motsva-
rande andra svängningssätt. Älla dessa
områden förskjutas vid ändring av den me-
kaniska avstämningen på klystronen. Mot
en viss avstämning svarar alltså vissa re-
flektorspänningar för relativa maxima i ut-
effekt. För klystronen i fig. ZXF gäller
detta t.ex. för ca —155 V men man
erhåller även uteffektmaxima vid reflek-
torspänningarna —60, —100 och —250 V
(fig. 2X6).
Försöker man modulera en klystron ge-
nom att ändra någon elektrodspänning
(t.ex. reflektorspänningen hos en reflex-
klystron), får man därför i allmänhet sam-
tidigt frekvens- och amplitudmodulering.
Om modulationsspänningens amplitud hål-
les liten och därmed frekvensmodulatio-
nens sväng liten (t. ex. 5 Mpls vid 9000
Mst). kan man dock hålla den samtidiga
amplitudmodulationen rätt obetydlig. Där-
emot är det i allmänhet omöjligt att ampli-
tudmodulera klystroner utan alltför be-
.-
d
O
KPI
kex-tik- Ufeftelrt
cl - M - lw — W - ZW
Pestaktorspcimwy
Fig. 2X6. Uteffekt som funktion ai- reflek-
torspänningen på 2 l( 25 vid ca 9 500 Mp-s.
561
VM AMI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
