Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x
MIKROVÄGTEKNIK
Fig. 2X7. Dubbelresonatorlclystron för ca
3000 Mpls
svärande samtidig frekvensmodulering.
Förutom frekvensmodulering användes
även med fördel pulsmodulering vid klys-
tronsändare· Vid pulsmodulering lägger
man sådana likspänningar på klystronens
elektroder, att den normalt ej svänger.
Därefter tillföres en pulsspänning till nå-
gon av elektroderna så att den arbetar på
lämpligt sätt. Vid reflexklystroner är det
lämpligast att modulera på reflektorn, eme-
dan denna ej drar någon ström, och det
därför ej behövs driveffekt vid modulatio-
nen. Några exempel på utförandet i prak-
tiken av klystronoscillatorer visas i fig.
2X7 och 2X8.
Fig. 2X8. Reflexklys-
tron 707 A med yttre
resonator för ca 2000
—J 000 Mp-s.
Fig. 2X7 visar en dubbelresonatorklvs-
tron (3K30) för ca 3 000 Mpls. som lämnar
omkring 20 W vid kontinuerlig drift.
Elektroner emitteras från katoden (1), fo-
kuseras av elektroden (2) och accelereras
av gallret (4). Vid passagen mellan klun-
gargallren (6) påverkas elektronernas has-
tighet i takt med den högfrekvenssväng-
ning, som finnes i klungarresonatorn (15).
Hopklumpning påbörjas sedan under pas-
sagen i löprummet (16), så att denna är
maximalt utbildad vid passagen av fångar-
gallren (9)· Effekten överföres därvid till
fångarresonatorn (13), varifrån en del
effekt återkopplas till klungaren via en
återkopplingsledning (l4), så att sväng-
ningen uppehålles. Huvuddelen av effek-
ten kan uttagas vid koaxialuttaget (8).
Elektronerna uppfångas efter passagen av
fångargallren av kollektorn (12), som är
försedd med kylflänsar. Avstämningen av
klungarresonatorn sker genom att ändra
avståndet mellan klungargallren. varvid ka-
pacitansen i kretsen ändras. Detta åstad-
kommes genom att fästringarna (3) och
(7) förskjutas något i förhållande till var-
andra i den fästanordning, där hela klys-
tronen är insatt. Det böjliga membranet
(5) möjliggör detta. På analogt sätt av-
stämmes fångarresonatorn genom förskjut-
ning av fästringen (ll), varvid membranet
(10) ger efter.
Fig. ZX8 visar en klystron, (707 A), som
är konstruerad för anslutning till en yttre
resonator via ett par skivfogar. Härigenom
kan man variera frekvensen inom vida
gränser (l 100———3 700 Mst) genom att an-
sluta en lämplig yttre krets, som går att
avstämma inom motsvarande område. Re-
flektorspänningen måste även ändras sam-
tidigt med frekvensavstämningen. om den-
na sker inom större områden. Katoden (2)
uppvärmes av glödtråden (1) och frigör
elektroner vilka accelereras av gallret (8).
Resonatorns galler (3) och (7) ha skivfor-
miga genomföringar genom glaset, så att
en yttre resonator kan anslutas mellan
dem. Denna resonator avstämmes med en
ringformad kolv (6) och effekt uttages
vid (4). Reflektorn (5) återkastar elektro-
nerna genom resonatorgallren. Denna re-
flexklvstron lämnar ca 0,1 W vid 3000
Mst. Om man endast vill använda röret
inom ett begränsat frekvensområde, använ-
des vanligen en något annorlunda utfor-
mad resonator, där avstämning sker med
skruvar, som skruvas in i fältet, eller små
spadar, som vrides i fältet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
