Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, »
Oscillatorer
Magnetroner
Magnetroner ha visat sig överlägsna
som sändarrör för högre pulseffekter vid
mikrovågor. Det är framför allt konstruk-
tionen av cellmagnetronerna, som bidra-
git till detta förhållande. Dessa kunna
lämna ända upp till ett par MW puls-
effekt.
Fig. 2X9 visar den principiella utform-
ningen av en cellmagnetron· Anoden är
ett cylindriskt kopparblock med uppborra-
de cellformade resonanskretsar (4) öppna
inåt genom slitsar (6). I centrum av anod-
blocket finnes den cylinderformade kato-
den (1). Ändarna på anodblocket äro
täckta av skjvformade lock (ej inritade i
figuren), så att cellsvstemet med katoden
i mitten blir vakuumtätt tillslutet· Ano-
den är i allmänhet även försedd med kyl-
flänsar. Magnetronen insättes i ett mag-
netfält (5) av lämplig styrka. Anoden är
jordad och katoden tillföres en hög nega-
tiv spänning. Elektronerna, som emitteras
av katoden, påverkas dels av ett radiellt
elektriskt fält dels av ett axiellt magnetiskt
fält. De komma därvid att kretsa i små
cirklar mellan katoden och anoden. Vid
passagen förbi slitsarna påverkas elektro-
nerna av högfrekvensfältet och senare avge
de även effekt till cellresonatorerna. Detta
förutsätter att anodspänning och magnet-
Fig 2X9. Cell-
magnetron in-
påndith
Tab. 2: r. Data för cellmagnetroner (l94.5).
fält äro rätt inställda. Effekten uttages
vanligen genom en slinga i en av cellerna,
vilka på olika sätt äro kopplade med var-
andra. Avstämningen på en dylik magne-
tron är vanligen fix, men det finnes även
konstruktionen där frekvensen kan varie-
ras. Detta kan ske t.ex. genom ett mem-
bran, som ändrar avståndet mellan anod-
blocket och ena ändlocket, eller genom
kolvar, som skjutas ner i cellerna. För
mindre ffrekvensändring behöver endast
avstämningen på en av resonatorcellerna
ändras.
Cellmagnetroner ha utförts för frekven-
ser mellan 400—-26000 Mst Tab· 2: l ger
exempel på ungefärliga värden för några
olika magnetroner för olika våglängd. Vär-
dena på uteffekten ligga i närheten av den
maximala, som kunde erhållas omkring år
l945.
De flesta cellmagnetroner äro gjorda för
pulsdrift och lämpa sig ej för kontinuerlig
drift. Det finns emellertid även cellmagne-
troner konstruerade för kontinuerlig drift.
Vissa magnetroner äro hopbyggda med
permanentmagnet till utbytbar enhet s.k.
packaged magnetrones, men i de flesta fall
användes för fältet en separat permanent-
magnet vari magnetronen inpassas.
För studium av magnetronens arbetsför-
hållanden under olika yttre betingelser an-
vändes vanligen två olika diagram.
l) Uteffekt (och frekvens) som funktio-
ner av anodspännjng och magnetfält.
2) Uteffekt och frekvens som funktioner
av belastningsimpedansen för magnetro-
nen. (Riekediagram.)
I första fallet antages magnetronen an-
passad till en resistiv belastning. Exempel
Vssg,k;«gd Pulkstks ETSITTFVFEZTH Vssxkzksss sgzgszg Mszzsxxgss
; Z kV
« 23 2 000 2 ooo 50 28 1 800
10 1 000 1 200 50 28 2 800
3 250 700 40 21 5 ooo
1 50 100 20 14 7 600
563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
